Sökresultat:
1436 Uppsatser om Lagar och förordningar - Sida 56 av 96
Skolledares samverkan med specialpedagoger : - tvÄ skolledares uppfattningar om det specialpedagogiska arbetet med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ.
Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.
JÀmstÀlldhet i samrÄd?
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.
JÀmstÀlldhet i samrÄd?
Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.
En fika pÄ vÀgen till ett (mer) sjÀlvstÀndigt liv? - empowermentprocesser pÄ ett aktivitetshus
Studien Àr en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment pÄ aktivitetshuset Gunnareds gÄrd. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillÀmpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att fÄ undersöka detta har vi haft följande frÄgestÀllningar? Vilka metoder anvÀnds vid tillÀmpningen av empowerment? -Hur tillÀmpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna pÄverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande pÄ Gunnareds gÄrd sker frÀmst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vÄr studie Àr hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig Ät.
Skyddsjakt : 28 § Jaktförordningen
I Sverige pĂ„gĂ„r en livlig debatt som rör skydd av egendom frĂ„n rovdjursattacker. TamdjursĂ€gare upplever att de inte kan skydda sin boskap frĂ„n angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jĂ€gare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar frĂ„n angrepp frĂ„n frĂ€mst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gĂ€llande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten Ă€r att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och dĂ„ med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska Ă€ven svara pĂ„ vad polisen har för uppgifter nĂ€r misstanke om jaktbrott uppstĂ„r.Som kĂ€llor till rapporten har vi anvĂ€nt oss av internet, rapporter framtagna inom omrĂ„det samt intervju med en miljöbrottsutredare frĂ„n Ăstersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken dĂ„ det Ă€r viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata Ă„tgĂ€rder. SpĂ„rsĂ€kring Ă€r ofta avgörande i dessa brott och dĂ„ frĂ€mst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spĂ€rra av platsen.
Luckor i insiderlagstiftningen
Uppfinningsrikedomen har alltid varit stor hos dem som pÄ ett omoraliskt och ohederligt sÀtt vill tjÀna pengar pÄ insiderinformation. Genom EU:s marknadsmissbruksdirektiv 2003/6/EG har vÄr insiderlagstiftning genomgÄtt en stor förÀndring som har utmynnat i tvÄ lagar, lag (2000:1087) om anmÀlningsskyldighet för vissa innehav av Finansiella instrument (AnmL) och lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med Finansiella instrument (MmL) vilka ersatte den tidigare insiderlagstiftningen den 1 juli 2005.En vÀl fungerande vÀrdepappersmarknad och allmÀnhetens förtroende för denna, Àr en förutsÀttning för en god ekonomisk tillvÀxt och vÀlstÄnd i vÄrt land. Marknadsmissbruk skadar allvarligt Finansmarknadens integritet och allmÀnhetens förtroende för vÀrdepappersmarknaden och det Àr av stor betydelse att lagstiftningen stoppar sÄdant missbruk.Mitt syfte med detta examensarbete har varit att efter att studerat och analyserat den gamla och nya insiderlagstiftningen samt utfört intervjuer med nyckelpersoner inom vÀrdepappersmarknaden, komma fram till en slutsats, vilken Àr att dagens insiderlagstiftning generellt sett Àr mycket genombearbetad och effektiv. Dock kvarstÄr nÄgra mindre luckor som redovisas under rubriken ?Analys och Slutsatser? för att insiderlagstiftningen skall bli komplett.Vad som enligt min mening utgör den största faran för att den nya insiderlagstiftningen inte skall vara tillrÀcklig, Àr inte lagarnas utformning, utan hur dessa kommer att tolkas i framtiden utav domstolarna.
?Inte ens sista vilan varar för evigt? : om Ă„terlĂ€mnade gravplatser genom en fallstudie pĂ„ Ăstra kyrkogĂ„rden i Malmö
Basen för denna studie har varit observationen av att antalet
ÄterlÀmnade/Ätertagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara
en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden
efterfrÄgats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit
största delen av kyrkogÄrdens yta och det vÀcker nu frÄgor kring
hur man ska kunna finna nya sÀtt att anvÀnda dessa ytor. Syftet
med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att pÄ ett
bÀttre sÀtt arbeta med en kyrkogÄrd i förÀndring. TillvÀgagÄngssÀttet
har varit kunskapsinhÀmtning, fallstudie, skissande som metod och
reflektion.
DEN CHILENSKA AFFĂRSKULTUREN : Om svenska företags affĂ€rsmöjligheter i Chile
Latinamerika Àr en kontinent i utveckling, som Àven kallas för en tillvÀxtregion. Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio Ären, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmÀrker sig inte enbart för sin ekonomi utan ocksÄ för sin politiska stabilitet. Chile Àr en av de lÀnderna som genomför nya och stora investeringar, nÄgot som frÀmjar utlÀndska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för mÄnga företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfÀlle för att förbÀttra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nÀmligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsÀttningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utlÀndska marknaden.
EU och demokratiskt underskott ? en experimentell studie om svenskar och stakeholdermodellen
EU:s befogenheter har frÀmst motiverats med hÀnvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbÀttrar beslut. Idag ifrÄgasÀtter allt fler instÀllningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. PÄ grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet pÄverkas negativt. Legitimitet underlÀttar för en auktoritet att fÄ sina beslut accepterade och det fÄr folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmÀrksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.
ATT MOTIVERA ICKE SVENSKTALANDE PATIENTER TILL BĂTTRE HĂLSA
Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor
av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar
och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i
möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund.
För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att
sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av
att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod:
Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna
frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ
innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande
ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.
Handelsföretagens vÀrdering av varulager : sett ur ett revisorsperspektiv
Vid vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret en av de poster som orsakar de största vÀrderingsproblemen. I handelsföretag Àr vÀrdering av varulagret den post som pÄ grund av sin storlek pÄ ett vÀsentligt sÀtt pÄverkar företagets resultat och stÀllning. DÀrmed blir det viktigt att denna post ger en rÀttvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika vÀrderingsmetoder att tillÀmpa för att faststÀlla varulagrets vÀrde. Varje enskild vÀrderingsmetod bygger pÄ olika antaganden som dÀrmed ger olika vÀrdering av varulagret. DÄ det Àr Ärsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en sjÀlvklar del att ocksÄ titta nÀrmare pÄ.
Skingrad dimma : energikartlÀggning pÄ Högskolan i Halmstad
SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.
Entreprenörskap pÄ landsbygden : en studie om förutsÀttningar för företagare i SysslebÀck
Denna kandidatuppsats Àr skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i SysslebÀck samt pÄ vilket sÀtt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer gjorda med personer som driver företag pÄ platsen. För att besvara frÄgorna har litteratur anvÀnts för att kunna göra en analys och förstÄ vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nÀtverk, gleshet och ?community? har anvÀnts för detta syfte.
Kommunikation av Corporate Social Responsibility : - En fallstudie om kommunikation i perspektiv avföretaget Clas Ohlson
I takt med globalisering och samhĂ€llstrender har det blivit allt viktigare för företagen att ta ett bredare ansvar för sitt agerande. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar ekonomiskt, legalt, etiskt samt filantropiskt ansvar och innebĂ€r för företagen ett arbete som bygger pĂ„ lagar, egna initiativ och intressenters förvĂ€ntningar. Att vara bra pĂ„ nĂ„got Ă€r ocksĂ„ att vara bra pĂ„ att förmedla det, att kunna kommunicera sitt CSR-arbete. Ămnen som transparens, strategi och förmĂ„ga att skicka rĂ€tt information genom rĂ€tt medium till rĂ€tt mottagare Ă€r vitala. Rapportens avsikt Ă€r att beskriva och skapa förstĂ„else för hur ett detaljhandelsföretag kommunicerar sitt CSR-arbete pĂ„ ett fördelaktigt sĂ€tt.
Lagen om anmÀlningsplikt: vilken Àr revisorernas instÀllning till lagen och hur pÄverkas deras yrkesroll?
En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. Ă
r 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till Àndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmÀla brottsmisstanke till Äklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmÀlningsplikten trÀdde i kraft har revisorer fÄtt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörÀndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dÀr revisorer sÄgs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.