Syftet med arbetet var att sammanställa vad som tidigare har skrivits om de essentiella fettsyrorna och huruvida de har effekt på ögats främre delar, framför allt på det torra ögat.Denna litteraturstudie har genomförts med hjälp av artiklar som hittats på PubMed och Google Scholar, med hjälp av sökord såsom ?nutrition, dry eye, omega-3 och fatty acids?,men även med hjälp av andra artiklars referenslistor. Artiklarna har sedan sammanställts tilldetta arbete.Efter sammanställning av artiklarna är det möjligt att skönja en mildrande effekt av omega-6 fettsyror på symtom på torra ögon och även en ökning av tårproduktionen. Även omega-3 fettsyror tycks ha dessa egenskaper och kan därför hjälpa det torra ögat. Dock tycks en högre omega-6:omega-3 ? kvot leda till en ökad risk för torra ögon, vilket faktiskt till viss del motsäger resultatet att omega-6 fettsyror fungerar förbättrande för torra ögon.

I dagens samhälle expanderar turismen ständigt och turism tillhör en av världens största näringsgrenar. Privatpersoner lägger mer pengar på sin fritid och dess aktiviteter idag mot tidigare och det har visat sig att semestern är privatpersoners tredje prioritet vad gäller områden inom vilka de vill spendera sina pengar. Det är viktigt att få förståelse för motivationsfaktorer i turismsammanhang för att nå en förståelse kring varför människor åker på semester. Vidare är träningsresor ett högaktuellt ämne inom turismbranschen. Då det är en relativt ny inriktning inom turism är det viktigt för turismnäringen att veta vad som styr människor till att åka på denna typ av resor, för att kunna nå ut till rätt sorters konsumenter på ett effektivt sätt.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar:På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet?Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

Sedan 50-talet har flera empiriska studier bevisat att det finns positiva samband mellan prisoch kvalitet på flera konsumentvarumarknader i olika länder. Även om korrelationen mellanpris och kvalitet vanligtvis är relativt låg, använder konsumenterna ändå priset som entumregel för att bedöma kvaliteten. I uppsatsen visas det empiriska sambandet mellan pris ochbedömd kvalitet för ett antal konsumentprodukter i Sverige som konsumenttidningen Råd &Rön har kvalitetstestat år 2011. Analysen baseras i huvudsak på Spearmansrangkorrelationstest (rs). Resultaten i vår uppsats är i linje med tidigare studier.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rådande diskurser, ta reda på vilka eventuella regler som kunde tänkas styra personalens bemötande av placerade unga på ett svenskt hem för vård och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi därför hur det sociala arbetet med barn och unga omnämns i statliga direktiv för socialvård, tillika i personalens utsagor vid så kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog även del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försåg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk välfärdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmänhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthålla, reproducera och i vissa fall förändra den svenska barnavårdsdiskursen.

Denna rapport behandlar en prisjämförelse mellan fyra olika elsystem i fyra valda referensmiljöer. Uppdragsgivaren till detta projekt är företaget Arexor som har utvecklat en ellist som de ska släppa på marknaden under hösten och därför vill ha en prisbild på marknaden idag. De olika systemen är i huvuddel Thorsmans TEK-123, KB-systems DWP, Eubiqs PTS samt det traditionella sättet med kablar och VP-rör infällda i väggen. Även en presentation av projektets uppdragsgivare Arexor och deras ETS finns att läsa om. För att kunna utgå från en realistisk bakgrund är referensmiljöerna valda så att en standard kan sättas för utformningen.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förväntningar och genom modellen SERVQUAL mäta hur väl de uppfyller dessa förväntningar. Metod: Studien tillämpar en flermetodsforskning för att skapa förståelse för ämnet och uppnå sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material från olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två företagsägare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur väl företagen uppnår kundernas förväntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med kunder från två företag. SERVQUAL har använts för att forma båda undersökningsmetoder såväl som analys.

En förändring i skattelagstiftningen år 2007 medförde att den tidigare avdragsrätten för räntekostnader på lån som bostadsrättsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrätten medförde således en högre räntekostnad vilken belastade bostadsrättsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lånet från föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, återfås avdragsrätten för räntekostnader vilket resulterar i en lägre boendekostnad. Genom två pilotintervjuer med branschverksamma från en bank och en mäklarbyrå som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sällan genomfördes. Från pilotintervjuerna framkom även tänkbara faktorer som kunde påverka beslut i frågan.

Huvudsyftet med denna studie var att se hur pojkar och flickor hjälper till vid matsituationen i förskolan. Studien är genomförd ur ett genusperspektiv där Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt har använts som analysverktyg och resultatet vidare diskuterats ur ett jämställdhetsperspektiv som en aspekt av hållbar utveckling. För att undersöka detta har observation använts som metod. Resultatet visar att både pojkar och flickor hjälper till, ibland på lika sätt och ibland på olika sätt. Genuskontraktet finns till viss del implementerad på avdelningen där observationerna har utförts.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att identifiera attityder och intentioner som ligger till grund för konsumentbeteenden gentemot certifierat kaffe. Med hjälp av konsumentteorier ska vi tolka detta samt kategorisera konsumenter. Metod: Med hjälp av en tolkningsbaserad ansats genomför vi en kvalitativ studie i form av fokusgrupper. Teoretiskt perspektiv: Vidare använder vi oss av Theory of Planned Behavior och ABC-modellen kopplat till hierarkier av effekter för att tolka vårt empiriska material. Empiri: Vi har använt oss av fokusgrupper där respondenterna är kaffekonsumenter uppdelade efter ålder och kommer från Lund och Stockholm.

Utgångspunkten för denna studie har varit att skriva om lärstilar. Med lärstilar menas det sätt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lär sig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevers lärstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill även se om pedagogen till eleverna tillämpar lärstilar i undervisningen. Vi har fokuserat på perceptuella preferenser och miljö preferenser. Utgångsläget har varit en stilenkät om lärstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanställde vi kvantitativt. Vi har valt att använda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.