Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier.

Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idagom vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändrasom Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för småaktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslårevisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång villeman göra en grundligare undersökning på frågan.I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vår problemformulering.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar.

Corporate social responsibility, CSR väcker intresse bland företag och även många forskare har uppmärksammat begreppet på senare tid. Det finns banker som har börjat ta hänsyn till CSR i låneprocessen. Däremot är den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i låneprocessen begränsad, vilket gör det svårt att skapa en förståelse för området. För att kunna skapa en bättre förståelse har det resulterat i frågeställningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frågeställningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgångspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien.

Syfte: Ta reda på vad vilka designaspekter som tilltalar 15 till 25-åringar i Sverige samt vilken kombination av dessa designaspekter som anses vikiga att lyfta fram. Metod: Vi genomför djupintervjuer samt en e-post intervju med företagsrepresentanter och slumpmässigt valda djupintervjuer av konsumentgruppen. Teoretiska perspektiv: Vi tillämpar främst teorier som berör de fyra designaspekterna som är centrala för vår problemformulering. Även teorier som berör marknadskommunikationen till konsumenten används. Empiri: Studien avser svenska konsumenter mellan 15 till 25 år.

Syftet med uppsatsen är att utreda varför inte fler konsumenter e-handlar. Vi vill ta reda på varför e-handeln inte tagit en större marknadsandel av den totala marknaden som förutspåtts. Vi har valt att enbart titta på business-to-consumer relationer. Våra respondenter befinner sig i åldern 18-65 år. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer av privatpersoner.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar.

Syftet med denna uppsats är att ge läsaren förståelse och insikt i hur doft och musik kan användas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan använda sig av musik och doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att på detta sätt öka chansen att de medverkar i en köp/säljsituation..

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

I dagens samhälle styrs mycket av kunden. Då det finns ett överflöd av produkter kan kunder lätt gå över till en konkurrent om de känner att de inte får sina behov tillfredsställda. För företag är det därför viktigt att se kunden som en tillgång och kunna urskilja deras behov.När det gäller val av värmekälla har konsumenter blivit mer prismedvetna och söker ofta efter ett prisvärt alternativ. Konkurrensen mellan företag som tillverkar pelletssystem har hårdnat på grund av att pelletsintresset har ökat med åren som en följd av att olja och el har blivit dyrare. Janfire som är tillverkare av pelletssystem är i dagsläget under tillväxt och har insett vikten av att ta reda på hur konsumenter som är intresserade av pellets som värmekälla ser ut och till vilka de bör rikta sin marknadsföring.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori.

Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervärde, enimage att förhålla sig till, kunna passa in men även anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. Efterfrågan på var ifrån minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrån och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kännas autentisk, alltså äkta. Det som gör en sakäkta för en människa, kanske dock inte känns äkta för en annan, därför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.