Sökresultat:
1184 Uppsatser om Lag om ćtgärder mot etnisk diskriminering - Sida 49 av 79
KÀnner jag igen mig? : Etnisk identifikation i barnböcker sett ur ett retoriskt perspektiv
The purpose of this essay is to examine at how to portray characters in the stories and narratives which depicts one of these children's books and if they really have something to ethnicity and its identification to be done.The Research questions is: What are the different identification markers given, to the reading child in the books, which might indicate that the story depicts people of different ethnicities? How are the characters portrayed in the story and which role is assigned to the main character? What story is portrayed and is it relevant to an identifier can occur?The conclusions of the five children's books shows that it is important with identifications markers, to show that there are different ethnicities. For example the analysis revealed the specific features of the illustrations and how the books portrayes someone with a different ethnicity and cultural background as something exotic.In the texts, the analysis showed how it occurred ethnic differences, by explicitly demonstrating differences between the characters. It was found that the characters were produced mostly as good, happy, curious, suspicious and unsympathetic. Common to all the main characters was that they had been placed, in one for them unusual context and that they were trying to assimilate to the new situations.Depictions consisted of realism and fiction.
FörÀldrasamverkan pÄ mÄngkulturella fritidshem
Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) FörÀldraverksamhet pÄ mÄngkulturella fritidshem. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola.
Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga hur förÀldrasamverkan fungerar och ser ut pÄ mÄngkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. VÄr studie har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar.
- Vad vet förÀldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar förÀldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder?
DÄ det Àr vÀldigt knappt med tidigare forskning kring detta omrÄde har vi fÄtt förlita oss pÄ de fÄ böcker vi haft, samt böcker angÄende förÀldrasamverkan inom skolan i allmÀnhet. VÄr studie Àr baserad pÄ tvÄ olika skolors fritidshem som bÄda Àr mÄngkulturella, det vill sÀga att det finns mÄnga barn med olika etnisk bakgrund i skolan och pÄ fritidshemmet.
KlasslÀrares sÀtt att arbeta kring andrasprÄkselevers sprÄkutveckling.
Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.
Hur pĂ„verkar försörjningsstödet boende- och skolsegregation? : En studie av sambandet mellan hyror och skolresultat i Ărebro
Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan omrĂ„den i Ărebro trots att en hyresreglering rĂ„der. Dessa hyresskillnader kan förstĂ€rka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta pĂ„ sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett sĂ€rskilt problem Ă€r att personer och familjer som erhĂ„ller försörjningsstöd begrĂ€nsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slĂ„r i Ărebro.
En analys av hur subjektspositioneringar kan pÄverka rekryteringsprocessen via internet
The purpose of this thesis was to study descriptions of companies on their webpages on the Internet. This was performed from a socialconstructionist point of view with focus being on subject positionings and gender. A critical discourse analysis was carried out on two texts from the webpages of two organizations on the Internet. Using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough, the discourses and subject positionings that the texts included could be revealed. The purpose of this thesis was also to point out the importance of the use of language in recruiting personnel and to hopefully encourage organizations to put effort into text production to avoid discrimination.
Laponia II?: studie av samarbetsgruppen för vÀrldsarvet Laponia
Svensk naturvÄrd har bedrivits genom ett ovanifrÄnperspektiv dÀr politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhÀllsförÀndringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat pÄ krav om ökat skydd för naturen. NÀr Unesco:s vÀrldsarvskommitté Är 1996 tog beslutet att inrÀtta Laponia till ett vÀrldsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan mÀnniska och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar omrÄdet Àven ett unikt geologiskt vÀrde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att omrÄdet brukas sedan lÄng tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. NÀr det Àr mÄnga intressenter som skall samverka i och kring ett omrÄde uppstÄr det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.
FastighetsÀgare som renskötare i Tornedalen: den slutliga lösningen?
Nedanför lappmarksgrÀnsen bedrivs i Kalix' och Torne Àlvdalar sÄ kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennÀringslagen trÀdde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett nÄgot annorlunda innehÄll Àn tidigare. Genom envetna myndighetsÄtgÀrder fick tillÀmpningen ocksÄ till följd att det i allmÀnhet inte lÀngre kom att vara samer utan vissa fastighetsÀgare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillÀmpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har frÄn juli 2006 legaliserats genom författningsÀndring.
Sjuksk?terskors trycks?rsf?rebyggande arbete inom slutenv?rden : -en kvantitativ kartl?ggande litteraturstudie
Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Ett brÀnnande Àmne? ? en kvalitativ studie om hur socialsekreterare talar om etnicitet och kön
Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.
Elevers upplevelse av skolans skillnadspraktik : Etnicitet och normer i en skola för alla
I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.
Samma rÀtt oavsett Älder? : En studie om ÄldersdiskrimineringsomrÄdet i svensk rÀtt
The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.
Diskriminerad, trakasserad, krÀnkt? : En kvantitativ studie om hur elever upplever skolans likabehandlingsarbete
Studien handlar om i vilken omfattning eleverna kÀnner sig delaktiga i skolanslikabehandlingsarbete samt i vilken omfattning eleverna upplever förekomsten avdiskriminering, trakasserier och krÀnkande behandling i skolan. Syftet Àr attkartlÀgga elevernas uppfattning om skolans likabehandlingsarbete samt förekomstenav krÀnkande behandling i skolans olika miljöer. Vi har valt ett kvantitativtangreppssÀtt dÄ vi genomfört en enkÀtstudie som lÀmnats ut till totalt 101 elever iÄrskurs fem. Resultatet visar att mÄnga elever inte kÀnner tillit till alla vuxna i skolan.Mer Àn hÀlften av eleverna kÀnner inte till likabehandlingsplanen och nÀstan allaelever upplever att de inte har fÄtt varit delaktiga i likabehandlingsarbetet. ElevernaefterfrÄgar mer stöd frÄn de vuxna genom en större vuxennÀrvaro dÄ de serkrÀnkande behandling som ett problem i skolan.
Big Brother : En kritisk diskursanalys av webbnyhetesmedias representation av övervakningssamhÀllet
Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.
HistorieÀmnets mÄngkulturella uppdrag : En undersökning av hur verksamma lÀrare pratar om det mÄngkulturella uppdraget
SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.
Debuterande fastighetsmÀklares socialiseringsprocess och dess etiska prÀgel
Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.