I debatter om invandring fokuseras ofta pÄ problemrelaterade omrÄden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmÀrksammat omrÄde inom bÄde mediedebatt och forskning Àr migration mellan vÀsterlÀndska lÀnder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker ocksÄ vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta pÄ om de ÄtervÀnder till Sverige efter mÄnga Är utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, frÀmlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta pÄ problemrelaterade omrÄden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmÀrksammat omrÄde inom bÄde mediedebatt och forskning Àr migration mellan vÀsterlÀndska lÀnder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker ocksÄ vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta pÄ om de ÄtervÀnder till Sverige efter mÄnga Är utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, frÀmlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself.

Under de senaste fyra Ären efter Saddamregimensfall har det hÄllits allmÀnna val i Irak. Ett parlament har valts och flertalet demokratiska inslag har förts in i Irak, men det Àr en instabil demokrati i Irak. Vilka förutsÀttningar finns det egentligen för en demokrati i Irak? Vilka problem finns det? Det Àr dessa tvÄ frÄgor som besvarats i denna uppsats. Genom att anvÀnda moderniseringsteorin och teorin om det civila samhÀllet har Irak analyserats för att kunna besvara de frÄgorna.

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett vÀpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta pÄ grund av att de har kÀnt sig diskriminerande och negativt sÀrbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att trÀna upp och sÀtta in den sÄ kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider prÀglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt Àr inget undantag. Det mÀnskliga lidandet i Darfur slÄr hela tiden nya rekord, men trots det stÄr omvÀrlden bredvid och tittar pÄ. FN har försökt att fÄ till ÄtgÀrder men lamslÄs av veto i sÀkerhetsrÄdet.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Inledningsvis belyses generella faktorer som pÄverkar ansikts- igenkÀnning. DÀrefter lÀggs fokus pÄ cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ hypoteser som bÄda berör förmÄgan till igenkÀnning av ansikten frÄn den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog tvÄ grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i tvÄ delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jÀmn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Denna uppsats behandlar Àmnet adoption utifrÄn etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen pÄverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan pÄverkas negativt av adoptionen. VÄrt empiriska material Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration frÄn en tematisk analysmetod. I vÄrt resultat uppger ingen av vÄra respondenter att de sjÀlva upplevt nÄgra problem med sin adoption.

Syftet med uppsatsen Àr att söka utröna huruvida etnicitet kan försvÄra införandet av de villkorade flerpartival som Àr ett resultat av politisk konditionalitet. Inledningsvis genomförs en presentation av de teoretiska ramverk som omger den politiska konditionaliteten samt valbeteende i förhÄllande till politiserad etnicitet, och dÀrefter söker jag applicera dessa pÄ Zimbabwe och Kenya. Syftet Àr att avgöra huruvida det föreligger nÄgon markant skillnad mellan lÀnderna gÀllande den politiserade etnicitetens pÄverkan pÄ de, medelst politisk konditionalitet, villkorade representativa flerpartivalen. Metoden Àr empirisk utifrÄn sekundÀrlitteratur, men i förlÀngningen Àven komparativ. En diskussionsdel, vari valen i förhÄllande till de teoretiska ramverken problematiseras, leder fram till slutsatsen att politiserad etnicitet kan fÄ negativa konsekvenser för villkorade val om det finns en etnisk grupp som Àr i synnerlig majoritet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Bakgrund: RÀttigheterna för homosexuella personer har pÄ senare Är förbÀttrats, men inom vÄrden förekommer fortfarande heteronormativa antaganden.Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vÄrden.Metod: AllmÀn litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktÀr analyserades.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa upplevelser i mötet med vÄrden. Resultatet presenteras i de tvÄ huvudkategorierna ?Diskriminering och stigma? och ?Respekt?.Slutsats: För att fler ska fÄ en positiv upplevelse i mötet med vÄrden Àr det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden..

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..