Studiens syfte Ă€r att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer Ă€r födda och uppvuxna i ett annat land Ă€n Sverige och har kommit till Sverige för ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan. Studien lĂ€gger stor vikt pĂ„ den enskildes subjektiva kĂ€nslor i möten och interaktioner som Ă€ger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Kriminalitet Àr ett samhÀllsproblem och ett Äterkommande tema i den allmÀnna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som Àr politiskt kÀnsligt, men dÀr forskningen Àr sÀrskilt viktig, dÄ stereotypa förutfattade meningar sedan lÀnge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spÄr som tar sin början i barndomen, genom uppvÀxten, etnicitetens betydelse och sjÀlvuppfattningen, för att dÀrigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels mÀn med invandrarbakgrund döms till fÀngelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken lÄngtidsdömda fÀngelseintagna mÀn. Den kvantitativa studien baserades pÄ en enkÀt som mÀtte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och sjÀlvkÀnsla.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Övergripande frĂ„gestĂ€llning i studien har varit; pĂ„ vilket sĂ€tt och hur blir en muslimskimmigrant pĂ„verkad av integrationen till det svenska samhĂ€llet? Studien bygger pĂ„ sexintervjuade muslimska immigranter i Ă„lders gruppen arton till femtiofyra, bĂ„de mĂ€n ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskĂ€nsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhĂ€llssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berĂ€ttade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nÀstan 500 Är. Trots den lÄnga nÀrvaron Àr romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhÀllet. PÄ grund av den omfattande diskrimineringen döljer mÄnga romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvÀrtom. De Àr stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att anvÀnda traditionella klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att i första hand förstÄ hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsÀtts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hÀlsa jÀmfört med heterosexuella. Endast fÄtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie Àr en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende pÄ bland annat bemötanden frÄn samhÀllet vilka stundtals Àr negativa och den mentala hÀlsan vilken i allmÀnhet upplevs som god Àven om samhÀllets heteronormativitet Àr pÄfrestande. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbÀttrad hÀlsa för populationen..

VÄr uppsats Àr en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus stÄr pÄ vilket sÀtt etnisk polarisering har skapats och lett till Äterkommande konflikter. Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svÄrare konflikter Àn Burundi? Vad har de bÄda lÀnderna gemensamt och vad skiljer dem Ät? BÄda Rwanda och Burundi Àr rankade etniska system dÀr social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktÀr. Rankade system kan utvecklas Ät olika hÄll dess tvÄ lÀnder Àr goda exempel pÄ detta.I frÄga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det Àr myter som har spelat stor roll.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vÄrt syfte med denna undersökning Àr att genom en komparativ studie ta reda pÄ om en likabehandlingsplan Àr nödvÀndig för att arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling skall fungera optimalt pÄ en skola och hur denna i sÄ fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med tvÄ skolors Trygghetsteam/Team mot krÀnkande behandling och fÄtt ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprÀtthÄlls utifrÄn bÄde intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de tvÄ Teamen Àr informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i bÄda teamen, de har inte samma förutsÀttningar eller stöd frÄn respektive ledning. I vÄr studie tas bÄde lagar och förordningar upp som skolorna har att förhÄlla sig till. Liksom de ÄtgÀrdsmodeller som de tvÄ utvalda skolorna arbetar utifrÄn, Àven modellernas definitioner av mobbning och krÀnkande behandling.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det Àr viktigt att tidigt förstÄ att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag kÀnns bortglömt, nÀmligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underlÀge pÄ mÄnga omrÄden, nÄgot som vi alla borde strÀva efter för att Àndra pÄ. Men det som glöms bort, Àr att mÀnnen pÄ andra omrÄden ligger i kraftfullt underlÀge gentemot kvinnor och dÀrmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehÄller Àven olika beskrivningar för att ge en klarare bild för lÀsaren avseende jÀmstÀlldhet och dess betydelse.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, sprids mellan mÀnniskor via bland annat blod, sexuell kontakt samt vid förlossning. Det finns inget botemedel men bromsmediciner som tas med god följsamhet Àr effektiva, dock med mÄnga biverkningar. Stigmatisering Àr nÀr en person upplever sig bli negativt stÀmplad och diskriminering innebÀr en sÀrbehandling av individer eller grupper av mÀnniskor. Sjuksköterskan och annan vÄrdpersonal ska i mötet med patient ha förmÄga att kommunicera pÄ ett respektfullt och vÀrdigt sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hiv-positiva patienters upplevelse av att bli bemötta inom hÀlso-och sjukvÄrden i vÀstvÀrlden.

AbstraktSyftet med denne undersökelsen var Ä se om det fantes et samband mellom lönn og vekt og utenforskap og vekt inom kriminalvÄrden og det ble sjekket om extroversion, kjönn og alder hadde noen pÄvirkning pÄ dette. Det ble brukt en delvis selvkonstruert enkÀt med 22 av  EysenckŽs extraversionsspörsmÄl (Eysenck & Eysenck, 1975). Det ble konstruert spörsmÄl om utenforskap og fysikk og stilt spörsmÄl om lönn, vekt og alder. Dette ble gjort  for Ä se om det fantes et  samband mellom disse faktorene. Personene som var med i denne studien jobbet alle inom kriminalvÄrden (n=48), 21 kvinner og 27 menn med en middelalder pÄ 42,91 Är (sd=12,46).

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvÄrden. Att mötas av diskriminering och stigmatisering pÄverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan pÄverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och Àven att beskriva vad som orsakar dessa attityder.