Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

BefolkningstillvÀxt har blivit nÄgon form av ett ideal som kommuner anstrÀnger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invÄnare till sina orter och stÀder. En förutsÀttning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och frÀscha bostÀder. FrÄgan Àr dock vilka Àr förutsÀttningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhÀllet i de flesta lÀnder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige Àr inget undantag för detta fenomen.

AbstractTitel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.Författare: Marlene NordlanderHandledare: Bengt-Åke GustafssonKurs: Sociologi 41-60 poĂ€ng, ht 2006, VĂ€xjö Universitet.Invandrare har det svĂ„rt att finna arbete pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer pĂ„ den svenska arbetsmarknaden dĂ€r invandrare Ă€r överrepresenterade; en av dessa sektorer Ă€r bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det dĂ€rför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sĂ€ttet de vĂ€ljer att hantera problemet pĂ„verkar legitimiteten, vilket ocksĂ„ Ă€r studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur pĂ„verkar detta rekryteringsföretagens legitimitetsstrĂ€van?Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod dĂ€r intervjuer har stĂ„tt för den största delen av informationsinhĂ€mtningen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolor som har fÄtt kritik för bristande arbete med kulturell mÄngfald och som har en liten etnisk mÄngfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mÄngfaldsfrÄgor i verksamheten. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Efter transkriberingen gjordes en innehÄllsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mÄngfald i en svensk förskola, förhÄllningssÀtt och förverkligandet av lÀroplanens mÄl) trÀdde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollÀrare. Studien visar Àven hur förskollÀrarnas uppfattningar om mÄngfald och mÄngfaldsarbete ser ut och hur förskollÀrarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhÀllet..

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lÀra sig att se och förstÄ hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har Àmnet rasism komprimerats och förpackats i en lÀkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att nÀst intill ingen identifierar sig som rasist, nÀr de flesta av oss ÀndÄ Àr det..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv pÄ arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstÄr i arbetet mot diskriminering eftersom det Àr en verksamhet som innebÀr kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar ocksÄ att det finns utrymme för förÀndringar i positiv bemÀrkelse eftersom makt genererar motstÄnd. Myndighetetens sprÄkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering pÄ nya sÀtt gÄr det att hÀmma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk i rapporten om romers rÀttigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriÀrutveckling hos mÀnniskor med annan etnisk bakgrund Àn svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: MÄngfald, engagemang, motivation, sjÀlvutveckling, karriÀrutveckling Syfte &FrÄgestÀllning: VÄrt syfte Àr att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk ser pÄ sin karriÀrutveckling i en global organisation. Följande frÄgestÀllningar har framarbetats utifrÄn vÄrt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriÀrmÀssigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr mer drivna och bestÀmda nÀr det gÀller deras karriÀrutveckling, Àven om de upplever att de fÄr kÀmpa hÄrdare Àn sina kollegor med svensk bakgrund.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvÀndiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseomrÄde, gjordes det strukturerade intervjuer.Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförstÄelse om barns kulturella bakgrunder behövs och Àr viktigt. SprÄket Àr ocksÄ en viktig aspekt, nÀr det gÀller integreringen av barn frÄn andra kulturer. Pedagogerna anser dÀrför att kompetensutveckling Àr nödvÀndigt. GenomgÄngen av litteraturen visade att studenter pÄ lÀrarutbildningarna inte anser att de fÄr tillrÀcklig kunskap om mÄngkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som stÀlls pÄ pedagogerna i dagens internationaliserade samhÀlle.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suverÀnitetsprincipen, inneburit att svenska bestÀmmelser pÄ den direkta beskattningens omrÄde mÄste vara förenliga med de grundlÀggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjÀnsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv kÀllskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nÀmnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta pÄ grund av att kostnader i direkt relation till förvÀrvandet av inkomsten Àr territoriellt avgrÀnsningsbara dÄ motsvarande intÀkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig sÄledes i en objektivt jÀmförbar situation med en obegrÀnsat skattskyldig enligt IL.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.