Personer med funktionshinder har svÄrt att fÄ anstÀllning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade Àr ett försök att synliggöra rÀttigheten att fÄ sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrÄn en kvalitativ ansats nÄ ny förstÄelse för omrÄdet funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med Ätta personalchefer, hÀlften var statligt anstÀllda och hÀlften privat.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lÀrare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mÄngkulturella klasser. De tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr Vad innebÀr det för lÀrare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund Àn svensk? Vilka möjligheter och svÄrigheter ser lÀrare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund Àn svensk?Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ metod och dÄ en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger pÄ att uppsatsen vill uppnÄ förstÄelse för hur lÀrare resonerar och tÀnker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Urvalet bestÄr av lÀrare aktiva inom grundskolans senare ÄrResultatet av de intervjuade lÀrarna visar att de vÀljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk pÄ samma sÀtt som med övriga elever.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Avidentifierade jobbansökningar Àr en relativt ny metod som under de senaste Ären fÄtt utrymme pÄ den svenska arbetsmarknaden samt pÄ forskningsfÀltet. UppmÀrksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och Älder Àr ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. DÀrför Äsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare vÀrderar och anvÀnder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgÄr ifrÄn ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar tvÄ fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjÀlp av det teoretiska ramverket vilket bestÄr av stÀmplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet.

AbstraktStudien ifrÄgasÀtter huruvida diskrimineringslagens Àr tillrÀcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts sÄ vÀl som rÀttsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhÀllet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Bakgrund: Globalt sett Àr HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora pÄfrestningar pÄ varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vÄr tids mest stigmatiserande sjukdom dÄ den Àr kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrÄn ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

The number of people with another culture isincreasing in Sweden. This change in society bringsconsequences in health care that has not any methodsto manage. The Muslim woman?s meeting with thehealth care is one of those areas. The aim with thisstudy was to describe the nurses meeting with femaleMuslim patient.

SammanfattningSyfte: Att fÄ en fördjupad förstÄelse av hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas mÄste lÀra sig att leva med sjukdomen samt hantera omvÀrldens reaktioner och vÀrderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktÀr.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillÀmpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det Àr att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhÄllningssÀtt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende pÄ vilka copingstrategier som de tillÀmpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och forskningsomrÄdet kring hur det Àr att leva med tvÄ kulturer Àr viktig att belysa. Denna studies fokus riktas mot hur unga vuxna upplever kopplingen mellan den personliga och etniska identiteten. En kvalitativ undersökning genomfördes med 16 intervjuer. Respondenterna levde i den svenska samt en utomeuropeisk kultur. Resultatet visade att deltagarna upplever sig som en blandning av de tvÄ erfarna kulturerna och att den etniska identiteten upplevs som stark.