Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Syftet med undersökningen Àr att ta redan pÄ hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska lÀroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framstÀllningen av Tito har en Tito vÀnlig diskurs uppmÀrksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom omrÄdet sjÀlvstÀndighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning Àr ett kÀnsligt Àmne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i lÀroböckerna.

Syftet med uppsatsen Àr att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhÀllet, utifrÄn de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag Àven bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgÄr frÄn sju romska kvinnor som ingÄr i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att fÄ ett arbete. Jag har anvÀnt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och pÄverkar varandra dÄ kvinnorna (Äter)skapar sina identiteter för att förÀndra sina positioner i samhÀllet. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av fakta för att skapa en förförstÄelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhÀllet.

Att slippa diskriminering Àr en mÀnsklig rÀttighet. För den som utsÀtts, finns vÀl dokumente-rade psykiska och fysiska hÀlsorisker. DÀrför mÄste varje form av negativ sÀrbehandling i samhÀllet bekÀmpas. Ett aktivt arbete för en ökad förstÄelse mÀnniskor emellan har sedan lÀnge varit en av förskolans frÀmsta uppgifter. Hur förskolor förhÄller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete Àr dock ett tidigare outforskat Àmne.I denna studie görs en text- och innehÄllsanalys av 14 likabehandlingsplaner frÄn sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund Àr upplagd.

BefolkningstillvÀxt har blivit nÄgon form av ett ideal som kommuner anstrÀnger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invÄnare till sina orter och stÀder. En förutsÀttning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och frÀscha bostÀder. FrÄgan Àr dock vilka Àr förutsÀttningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhÀllet i de flesta lÀnder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige Àr inget undantag för detta fenomen.

Segregering har att göra med befolkningssammansÀttningen i en stad vilken kan gÀlla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invÄnarna i Stockholm utifrÄn den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeomrÄden existerar olika sociala förhÄllanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invÄnare. En del av dagens sociala reproduktion gÀller alltsÄ utsatthet pÄ bostadsmarknaden och för att komma Ät denna utsatthet Àr det viktigt att fÄ en förstÄelse för den bakomliggande processen genom vilken individer vÀljer boendeomrÄde. I denna studie undersöks förhÄllandet mellan andelen utlandsfödda i uppvÀxtomrÄdet och andelen utlandsfödda i boendeomrÄdet i vuxen Älder.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder pÄverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras pÄ litteraturstudie samt forskning inom omrÄdet och studien be­stÄr av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna Àr anstÀllda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjÀnsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utlÀndsk bakgrund annorlunda pÄ grund av klienternas etniska bakgrund definierad som sprÄksvÄrigheter och andra faktorer.

I dagens samhÀlle efterstrÀvas jÀmstÀlldhet. Polisen ska spegla det svenska samhÀllet, detta Àr en process som tar tid, dÄ det har varit ett mansdominerat yrke. Det krÀvs ett aktivt arbete för att nÄ detta mÄl. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och mÀnniskor med annan etnisk bakgrund. VÄrt syfte Àr att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Bakgrund MÀnniskor som utsÀtts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohÀlsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, dÀr bland annat kön Àr en av diskrimineringsgrunderna. Ett jÀmstÀllt samhÀlle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshÀlsa minskar, och sjÀlvrapporterade hÀlsobesvÀr Àr störst i ojÀmstÀllda lÀnder. Sveriges arbetsmarknad karaktÀriseras av könsmÀssig segregering och det finns samband mellan könssegregering pÄ arbetsplatsen och sjuklighet för bÄda könen. I Diskrimineringslagen stÄr det ocksÄ att arbetsplatser med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan.Syfte Syftet Àr att beskriva jÀmstÀlldhetsplaner pÄ arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgÄngspunkt i Diskrimineringslagen.Metod JÀmstÀlldhetsplanerna har analyserats med hjÀlp av deduktiv kvalitativ innehÄllsanalys.

Dagens Sverige med mÀnniskor frÄn mÄnga olika lÀnder stÀller större krav pÄ sjuksköterskornas förhÄllningssÀtt och kunskap om mÀnniskors kultur, vÀrderingar och levnadssÀtt. Inte minst inom ambulanssjukvÄrden dÄ mötet med patienten kÀnnetecknas av att vara korta. Det Àr viktigt att man som vÄrdare och patient förstÄr varandra för att rÀtt vÄrd skall kunna ges snabbt. NÄgot som kan utgöra svÄrigheter för att kunna ge hjÀlp Àr bland annat sprÄkförbistring och olika sÀtt att se pÄ sjukdom och hÀlsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vÄrden. Att inte kunna göra en bedömning av patienten pÄ grund av att man inte kan kommunicera, förstÄ eller inte tillÄtas undersöka patienten kan leda till sÀmre möte mellan vÄrdare och patient som i sin tur kan leda till sÀmre vÄrd.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, dÀr kulturella möten har uppstÄtt. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer dÀr en av parterna har en annan etnisk tillhörighet Àn svensk. Forskarna har tillÀmpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen Àr att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt sÀrskiljande vid transkulturella dyader Àn vid andra konstellationer. Terapeuter mÄste dock Àga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstÄ.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrÄn flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlÀnningar i Sverige har sÀmre levnadsvillkor jÀmfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar frÄn tvÄ olika lÀnder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förstÄelse för problemomrÄdet.  Jag har valt att anvÀnda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgÄngspunkt för nÀmnda problemomrÄde. Eftersom Syftet med min forskning Àr att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas förstÄelse och upplevelse av integration i det svenska samhÀllet, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssÀtt.