Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utstrÀckning reducerade uttalsformer anges i ett urval ensprÄkiga svenska ordböcker samt att, med hÀnsyn till ordböckernas funktion, diskutera vÀrdet av sÄdana former. De ordböcker som ingÄtt i undersökningen Àr Norstedts svenska uttalslexikon (NSU, Hedelin 1997), Svenska sprÄknÀmndens uttalsordbok (SSNU, Garlén 2003), Lexin och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009).Materialet har utgjorts av de 50 mest frekventa orden i korpusen SUC 2,0 . Uttalsangivelserna för dessa ord, vilka samtliga Àr funktionsord, har undersökts i NSU, SSNU, Lexin och SO, och en berÀkning har gjorts av antalet reducerade uttalsformer i de olika ordböckerna. En nÀrmare ana-lys har ocksÄ gjorts av uttalsangivelserna för funktionsorden och, Àr, att, med och det.Av de 50 mest frekventa orden i SUC 2,0 anges minst en reducerad uttalsform för 30 ord i en eller flera av de undersökta ordböckerna. Uttalsordböckerna (NSU och SSNU) redovisar fler sÄdana former jÀm-fört med allmÀnordböckerna (SO och Lexin).

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers? thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge.The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours.

Denna uppsats Àr ett examensarbete baserad pÄ en intervjuundersökning om hur personal i förskolan uppfattar kvaliteten i barnomsorgen. Vi har intervjuat 8 barnskötare och 8 förskollÀrare, som vid intervjutillfÀllena arbetade i flera olika kommuner och vid olika arbetsplatser. Med Ätta frÄgor försökte vi att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Huvudsyftet med denna undersökning Àr sÄledes att fÄ klarhet i hur personalen upplever kvalitetsbegreppet i förskolan. Metoden för uppsatsen Àr kvalitativ och intervjufrÄgorna har givit möjlighet till fördjupning i frÄgorna och uppföljning under samtalets gÄng.Vid sammanstÀllningen av svaren ser vi att vi fÄtt nÀstan identiska svar frÄn de bÄda yrkesgrupperna. Detta gör att man kan hÀvda att skillnaderna i kvalitetsuppfattning inte Àr sÄ stor mellan yrkesgrupperna.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider Àr en Àr en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vÀtskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisÀtts bland annat nÀr hjÀrtmuskelcellerna utsÀtts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvÀrdera hjÀrtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjÀlp för den praktiserande veterinÀren vid diagnostisering av hjÀrtsvikt och Àven vid uppskattning av grad av hjÀrtsjukdom. Det har Àven visat sig att BNP kan anvÀndas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration Àr den vanligaste hjÀrtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt smÄ till medelstora hundar frÄn medelÄldern och uppÄt (Kogure, 1980). AtrioventrikulÀrklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulÀrt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvÀvnad vilket leder till klaffinsufficiens.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

MÄnga företag Àr idag aktiva med sina varumÀrken pÄ det bildbaserade sociala mediet Instagram. VarumÀrken som marknadsförs dÀr pÄverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger anvÀndare möjlighet att interagera med andra anvÀndare och sjÀlva styra över vad, nÀr, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger pÄ att övertala genom avbrott, upprepning och en pÄtrÀngande nÀrvaro har dÀrmed blivit allt mer ineffektiv. DÀrför mÄste företag för att nÄ konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-anvÀndare att följa och fortsÀtta följa deras varumÀrken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumÀrket mÄste företag förstÄ konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie Àmnar dÀrför undersöka hur Instagram kan anvÀndas för att skapa varumÀrkesvÀrde utifrÄn faktorer för konsumenters beteenden pÄ tjÀnsten.Teorier som anvÀnts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumÀrkesvÀrde, mÀnskliga behov och motiv till anvÀndning av sociala medier.

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka hur mÀnniskan framstÀlls i fyra lÀroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. LÀroböckerna Àr frÄn Ären 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar sÄledes ett diakront perspektiv. FrÄgan Àr om framstÀllningen förÀndrats under tidsperioden 1973-2006, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Metoden utgÄr frÄn beskrivande idéanalys dÀr textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg anvÀnds en analysmodell vilken i sin tur Àr förankrad i teorin.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.