This thesis aims to study whether the Swedish corporate law is in need of additional rules regarding the composition of the board of directors from a gender equality point of view. Sweden is internationally a state that is far ahead when it comes to creating equal opportunities for all its citizens. The Swedish labour market consist of men and women to an equal degree, although this is a phenomena that is not reflected on the leading positions in the larger limited corporations listed on the stock exchange. This is a trend that definitely needs to be attended to, since women can provide crucial knowledge that is important not only to the individual corporation but also to the society as a whole. This is strengthened by the fact that demographic differences in boards stimulates creative solutions and well reasoned suggestions.The opponents to legal measures regarding affirmative action base their arguments on the fact that the shareholders right of ownership is limited as a result of such measures and also that rules regarding self-regulation through corporate governance is preferable.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet godsed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatiskmetod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis frånArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

The aim of this thesis is to examine how the identity of the public librarianwith regard to reading is manifested in the library field. The approaches thatare taken to reading and readers are examined as well as the consequencesdifferent approaches might have. The empirical material is based on 93articles published in Swedish library journals. The theoretical andmethodological starting point is discourse analysis. The application ofdiscourse analysis according to Michel Foucault?s hypotheses reveals threediscursive formations regarding the professional identity of public librarianswithin the framework of reading promotion: The public librarian asguarantor of democracy is related to the public library's original mission offostering, cultivating and educating citizens.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

Arbetsmiljö är ?summan? av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

The Swedish Textile industry has since the beginning of the 70-ties moved their production to countries with cheap labour further and further away. The production in the Baltic countries and Asia has become reality for many Swedish manufacturing companies. With today?s technology the communication with remote countries has ceased to be a problem. The difficulties have instead turned out to be more focused on transportation of goods and just in time deliveries to Sweden.

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991.Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics.The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013. Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete. En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden.

Problems with wild boars are increasing in Sweden and some people argue that the wild boar population must decrease. This is mostly the opinion by farmers, while the hunters want more wild boars in Sweden. Today the population is the strongest in the south of Sweden and in the eastern parts of the country. However the population is growing stronger in other parts of Sweden as well. The population origins from these areas where they escaped from pens around 1970.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare.