Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Standardsystem görs idag för att passa de flesta verksamheter, och ses i de flesta fall som det naturliga valet vid införskaffandet av ett nytt IT-system. Skillnaderna i att skaffa ett standardsystem i förhållande till ett skräddarsytt system är stora. Processen börjar med att välja system och själva utvecklingen består av att anpassa systemet. Vid en första anblick kan det se ut att vara en lätt, snabb och billig process men det visar sig oftast vara en komplex, tidsödande och dyr process som leder till leverantörsberoende. Uppsatsens syfte är därför att närmare undersöka vilka anpassningsrelaterade problem och förhållanden det är som gör att ett standardsystem inte fullt ut lever upp till kundens krav i samband med införande och underhåll av systemet.

Det finns i dagsläget mängder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns även företag som väljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant är hur användandet av metoder eller avsaknaden av desamma påverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jämföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som är bra respektive dåligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken använts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestått av intervjuer.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Barn och ungdomar kan lära sig matematik på många olika sätt. Att lära in matematik utomhus är för många främmande, men kan fungera utmärkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete är att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete är i huvudsak byggda på resultat från sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i västra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

Local differentiation may occur during a short period of time and is part of the formation of new species. The isopod Asellus aquaticus is an example of a species in which local adaptation has occurred during a short period of time. An establishment of stonewort (Chara spp.) vegetation in Lake Tåkern (in the 2000) resulted in two different Asellus ecotypes; a lighter pigmented, smaller one that lives among stoneworts grazing periphytic algae, and a darker, larger ecotype that feeds on decaying leaves in reed (Phragmites australis vegetation. The purpose of this study was to examine whether there are differences in growth between ecotypes, depending on whether the food was periphytic algae or leaves, and to study the choice of substrates between the two food types. For the study, animals from both habitats were brought in from Lake Tåkern to the laboratory.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollärare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus på hinder och möjligheter. Syftet var också att undersöka om förskollärarnas syn och arbetssätt skiljde sig åt beroende på i vilken åldergrupp förskolläraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollärare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematik är en viktig del i förskolan och att det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik är mer än bara plus och minus men även att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptäckte bland intervjuerna var att några antydde att det var brist på planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte så ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

This essay is a combination of an interview, survey and an observation that involves seven different teachers and thirty-eight pupils in a school situated in a suburb of Stockholm. The purpose of my research is an attempt to give a picture of how a team of teachers in a primary school act together when teaching maths, as the majority of the pupils have another mother tounge than Swedish. Yet another purpose of this essay is to examine what possibilities this team of teachers have in trying to develop the Swedish language within other bilingual pupils and at the same time develop their math comprehension. I have chosen to initiate the theoreti-cal starting point through the points of Rodell-Olgac & Rönnberg & Rönnberg; these authors discuss the importance of language comprehension when it comes to developing ones math skills. I have reached the conclusion in my examination that it is important to raise the impor-tance of language comprehension within math-education.

I denna studie har vi försökt förstå vad ett kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.

Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva användargränssnitt? på djupet. En teorisyntes om vad intuition är och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frågas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva användargränssnitt. Resultaten från undersökningen ställs därefter i relation till det teoretiska materialet.

Larvae of Lepidopteran Manduca sexta and Spodoptera littoralis are pests of economical importance in several horticultural and agricultural crops. Knowledge of insect feeding preferences and behavior is crucial in order to find economically and ecologically sustainable solutions to the problems caused by these herbivores. The aim of this thesis was to study the behavior and the induced feeding preferences in larvae of M. sexta and S. littoralis when reared on certain host plants. The hypothesis was that larvae of M. sexta would have an innate preference for plants of the Solanaceae family and therefore discriminate the previously experienced nonhost when faced with the choice between a true host and the previous food source.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod?Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data.