Syftet med den här uppsatsen är att systematiskt inventera olika sätt att förändra en grundmelodi i standardlåtar inom jazzen. Jag har transkriberat inspelningar av jazztrios ledda av pianisterna Bill Evans och McCoy Tyner och analyserat hur de förändrar grundmelodier inom jazzen. Jag har systematiserat melodiska och rytmiska förändringar i kategorier och underubriker. Resultatet av forskningen är tänkt att kunna användas som underlag för konstruktion av undervisningsmaterial. Arbetet innefattar även egna inspelningar..

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning..

På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev..

Matematiken består av flera abstrakta begrepp, men frågan är hur läraren ska arbeta för att eleven ska nå vägen till det abstrakta med förståelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förståelse för siffran är inte för alla elever självklart. Lärarens roll blir därför viktig och vår studie grundar sig i lärarens arbetssätt i undervisningen.Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med bron, från ett okänt begrepp till att eleven har fått en förståelse för begreppet. Vi vill även ta reda på hur lärarna väljer att motivera sina val av arbetssätt som används för att bygga bron.Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssätt för att skapa en miljö som ger förutsättningar för samtliga elever att nå en förståelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgående i undersökningen var att varje nytt område i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssätt under matematiklektionerna. I Lpo 94 står att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sätt att lära. Eleven skall också ges möjlighet att utforska och arbeta såväl självständigt som i grupp. Som teoretisk utgångspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Dewey menar, och många med honom, att kunskap befästs bäst då handen får arbeta tillsammans med ögat.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Arbetet handlar om vad förskollärare i förskoleklass har för syn på ämnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse när det gäller förskollärarnas sätt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss påverkan är eget intresse för ämnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning.

This essay focuses on four different aspects of readability: voice, causality, advanced words and the LIX-value of words. Each of these four facilitates or aggravates reading comprehension for students, which is further defined in the paper. The study is an analysis of textbooks in history for 8th grade from a second language perspective. In terms of voice, causality, advanced words and the LIX-value of words, the study shows that books with higher grades of causality and voice and lower grades of advanced words as well as a low degree of LIX-value are better for students to work with..

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.?.

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lärare kan använda oss av laborativa uppgifter när eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriområde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes från två klasser i årskurs sju. Resultatet visade att många elever ansåg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att både använda sig av laborativa uppgifter och arbeta i läroboken samt att vissa elever även fick ökad förståelse för areabegreppet när de fick arbeta laborativt..