Arbetet är en studie som syftar till att ta reda på om det finns skillnader i lärares definitioner på vad ett laborativt arbetssätt är samt hur elevers förmågor och attityder påverkas av det arbetssätt de undervisas med. Undersökningen utfördes i två klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nästan samma innehåll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda på elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de båda grupperna med att arbeta i fyra veckor på vart sitt sätt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med både lärare och elever.

 SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A.

Syftet med denna studie är att undersöka om man som lärare bedriver en matematikundervisning med särskoleelever som bäst gagnar eleverna för att klara sig så bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppställningar av multiplikation och division är mer komplexa än man tidigare insett. Användningen av miniräknare i de tidiga skolåren stärker ofta problemlösningsförmågan och begreppsuppfattningen utan att försämra förmågan till skriftliga beräkningar. Med hjälp av intervjuer av elever på grundsärskolans högstadium har jag velat undersöka på vilken nivå i matematiken eleverna befinner sig på när det gäller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material.

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall vilka laborativa material som används i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergång. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förståelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda på detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade på att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest använda laborativa materialet hos de intervjuade lärarna var pengar.

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ?Från konkret till abstrakt? sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ?Litteraturöversikten? (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material.

Denna rapport är en del utav ett examensarbete som innefattar att skapa ett par damjeans i 40-talsstil till ett företag. Den beskriver ett tillvägagångssätt för hur produkten skapas, från grund till färdig produkt. Företaget har en butik som säljer rockabillyartiklar i 40-50 stil och har även eget märke. De vill ha en ny jeansmodell som kompletterar deras jeansutbud.Rapporten talar om hur 40-tals silhuetten utformas och hur bästa möjliga passform uppnås via avprovningar och mönsterändringar. Modellens design bestäms i dialog med företaget.

Detta examensarbete undersöker närmare lärares åsikter om matematikundervisningen. Hur lärare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvårigheter, och i vilken utsträckning lärare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvårigheter att utvecklas i ämnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lärare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvårigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver få använda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students? point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined. Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever på ett gymnasium använder skolans platser under rasterna, med fokus på fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. Utgångspunkten för uppsatsen är läroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhällskunskap 1b, vilket återknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. Vår uppsats är relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och använder skolans platser under rasterna. Informationen är betydelsefull dels för eleverna men även för lärarna eftersom den främjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Syftet med uppsatsen är att göra en fördjupning i Matematik B och undersöka samhällselevernas attityder till kursen och deras otillfredsställande resultat i ämnet. Det gör jag med hjälp av en anonym enkätundersökning. Teorin jag använder mig av har sin utgångspunkt i de fyra motivationsaspekterna: värdering, målorientering, akademisk självvärdering samt orsakstolkningar.Resultatet av min undersökning visar att samhällseleverna har ett väldigt svagt intresse för ämnet. De anser att ämnet saknar relevans i det verkliga livet och svårighetsgraden upplevs dessutom som hög. Många elever ägnar ämnet 1-3 timmar per vecka utöver lektionstid och ändå är ca 85 % av eleverna inte nöjda med sina provresultat.