Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor.

STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och flickor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll..

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .

Resultatet från TIMSS-undersökningen år 2011 visar att svenska elever har försämrat sina kunskaper inom området taluppfattning. Matematikundervisningen är vanligtvis läroboksstyrd med lite variation i arbetssätt. Författare och forskare belyser att laborativt material är ett redskap som kan användas för att konkretisera abstrakt matematik. Därmed undersöker denna studie hur användandet av laborativt material inverkar på elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som läraren bör ha i åtanke vid denna undervisningsmetod.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssätt i de tidiga skolåren förebygga matematiksvårigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssätt i de tidiga skolåren förebygga matematiksvårigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..

The purpose of this study is to find out teachers view on manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content and to highlight knowledge and experiences within the range of using manipulatives to concretize. By answering the questions below different approaches a teacher may have towards the manipulatives and how that may impact on student?s learning will also be discussed in comparison to mainly traditional and socially constructive theories of learning.What is the teachers view on manipulatives as a way to concretize?What purpose do they have when using manipulatives?According to the teachers, what does it mean to concretize a certain mathematical content?According to the teachers, what connection is there between manipulatives and concretizing?Through interviews and observations conclusions can be made that the teachers are in general positive towards using manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content although the definition of what a manipulative is differ somewhat between the teachers. The teachers working with manipulatives do it in a well thought out fashion but more research is needed to furthermore define the purpose of using manipulatives. Few countries spend so much time concretizing and working with manipulatives as Sweden do, but still Sweden score below the OECD-average on the mathematical PISA-tests.

Abstract The purpose of this degree project is to examine what impact working with physical objects has on children?s learning process concerning addition. We want to explore what addition strategies can be exercised using the game ?Twice as much?. We have observed children in school year 1.

Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform.