When an organisation is going through a work of change, it is highly important that both management and employees has a healthy communication in order to make everybody feel involved. It is then important to be observant for both the managements and employees thoughts and ideas.This study has been performed on an upper secondary school which is performing a work of change. The change has divided the employees in three different groups. One, which thinks the change have evolved the organisation to something better. The second group of people means that it is preventing individual development of competence.

I en iterativ process i ett utforskande arbete underso?ker jag om tintamaresken kan anva?ndas i fler sammanhang a?n inom den folkliga komiken. Genom litteraturstudium hittar jag en va?g fra?n den svenska bondkomiken till fja?rmningseffekter i internationella teatertraditioner. Med hja?lp av Laborationer och kontrollexperiment pro?var jag fo?rha?llningssa?ttet och gestaltningar tillsammans med tintamaresken.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, Laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Klustring innebär att flera servrar arbetar tillsammans och på så sätt klarar av en uppgift som en ensam server inte skulle klara. Klustring kan också användas för att säkra drift med hjälp av en eller ett flertal servrar som väntar i startgropen om den aktiva servern som tillhandahåller tjänsten går ner. Detta examensarbete utfördes genom att först undersöka vilka kluster­lösningar som fanns tillgängliga. Därefter utfördes intervjuer med företag som använde sig av olika typer av klustring. Laborationer gjordes för vidare undersökning av några av de mjukvaror som de intervjuade företagen använde. Det upptäcktes att variationen av lösningar hos de intervjuade företagen inte var så stor som förväntat innan arbetet påbörjades. Efter genomförd litteraturstudien och intervjumaterialet, för att sedan ge rekommendationer på vilka lösningar som bör väljas av exempelföretag utifrån vilka krav och kriterier som finns hos dessa..

I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller Laborationer.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/Laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial.

Syftet med uppsatsen är att undersöka nästa våg av Business Intelligence - CorporatePerformance Management - och vilka typ av möjligheter detta koncept kan bidra med närdet kommer till uppföljning av projekt i ett kunskapsföretag som vi kan kalla ?Kusten AB?.Kusten AB finner nämligen utmaningar att i sina leveransprojekt identifiera problem ochrisker innan de får negativa konsekvenser för projektets budget, tidplan ellerleveranskvalitet. Till hjälp i vårat arbete hade vi vår akademiska handledare MagnusBergquist samt vår handledare på Kusten AB. Det praktiska arbetet bestod avprototypbyggande samt Laborationer med hjälp av Microsofts verktyg PerformancePointServer. När det kom till valet av metodologi valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt sombestod av fyra intervjuer, en enkät samt evaluering av ovannämnda prototyp.

Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iårskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vadtidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med Laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med Laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

I fysikämnet så varierar man mellan olika arbetsmetoder, t.ex. genomgångar, läsning, räkning, demonstrationer, Laborationer, filmvisning mm. På så sätt stimuleras flera olika lärstilar naturligt i undervisningen och man når fler elever. Genom att låta eleverna arbeta utifrån sin lärstil så ökar motivationen till ämnet och skolan.Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man kan anpassa fysikundervisningen på gymnasiet till elevernas inlärningsstilar. För att uppnå detta undersöktes vilka lärstilar som eleverna i den aktuella klassen har.

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/Laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Hur arbetar lärare, från skolår sex till nio, för att få elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet är att ge fysiklärare med elever i alla årskurser bakgrund och exempel på hur läraren kan göra fysiken mer ?elevvänlig?. Författarna undersöker genom enkäter samt därefter intervjuer vilka arbetssätt lärare, med elever i skolår sex till nio, väljer för att få elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar även ifall lärarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar att lärarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssätt.