Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att Laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

Denna rapport tar upp hur ett par olika programvaror, nämligen Packet Tracer och GNS3 kan användas för att simulera verklig utrustning i syftet att använda dessa hos ett företag i labbmiljö för att förbereda en implementation av ny hårdvara samtidigt som kostnaderna kan hållas nere, men också hur dessa programvaror kan användas i studiesyfte och använda som komplement till fysisk utrustning inför Laborationer och examinationer i de olika kurserna som Cisco erbjuder. Det är också en utvärdering för att avgöra vilken av programvarorna som är den bästa att använda. En topologi sätts upp, komplett med IP-adressering med relativt vanlig konfiguration för att se hur dessa programvaror hanterar och klarar av dessa konfigurationer. Det visar sig att båda programvarorna presterar bra i de flesta fall, men de avbildningar av IOS som testats i GNS3 saknar stöd för PortSecurity som standard, så Packet Tracer tar titeln. Packet Tracer lämpar sig bäst för grundläggande studier med sina enkla paketspårningar medan GNS3 fungerar bättre för mer avancerade topologier med möjlighet till import av befintlig hårdvara.Nyckelord:  Cisco, Packet Tracer, GNS3, Simulering..

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med Laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med Laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

SammanfattningGymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar.

Design for Six Sigma (DFSS) is a further development of the Six Sigma draft to carry through preventing quality measures in developing and designing of new products and processes. With increasing demands on enterprises development processes to be more safety and faster the need of DFSS arise as a product, process and service development concept in the organisations. Design for Six Sigma aims to improve and structure the development process of an organisation and consider the application of the innovation problem solving. The concept aims to leave the structure of the traditional Six Sigma concept and instead, from an innovative perspective, search for new solutions to existing problems. The concept constitute of a toolbox with a lot of quality tools that are divided into phases in a development model.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.

Det är viktigt att vägarna håller så länge som möjligt. En faktor som har en påverkan i asfaltens långvarighet är bitumen. När bitumenet föråldras försämras dess egenskaper som ökar risken att skador uppstår på asfalten. Med hjälp av olika tillsatser kan bitumenets egenskaper förbättras. En av dessa egenskaper är bitumenåldring.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.

I takt med att inflödet av studenter minskar ifrån gymnasieskolan är det viktigt för högskolor och universitet att erbjuda en mer flexibel utbildning. I datalogikurser inom nätverks- & systemadministration där studenten ska kunna få praktisk erfarenhet genom Laborationer finns det vissa krav på laborationsmiljön om utbildningen skulle erbjudas på distans. Studenten måste då kunna installera nya operativsystem fritt inom kursens ramar i en virtuell miljö.För att denna variant av laborationsmiljö ska vara möjlig att erbjuda, krävs det mjukvara där det för studenterna fritt går att installera operativsystem med stor flexibilitet i en virtuell miljö. En studie behövs som utreder vilken funktionalitet som är relevant och vad som kommer krävas av de mjukvaror som påträffats användbara för laborationsmiljöer inom främst systemadministration.Detta arbete har jämfört funktionalitet och prestanda hos mjukvarorna VMWare vSphere 5 med vCenter Server mot Red Hat Virtualization 3. Resultatet påvisar i stort mycket likvärdig prestanda men VMWare har betydligt mer funktioner som kan vara användbara i miljön.

Syftet med arbetet är att illustrera och utvärdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar på de naturliga talen från 0-20. Jag är montessorilärare och arbetar i en montessoriskola. Därför var det intressant att studera undervisningen på en montessoriskola. Den nationella läroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

System för säkerhetskopiering och återställning är ett ämne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förändras och datan växer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för säkerhetskopiering och återställning blir allt viktigare i takt med vårt växande IT-samhälle. Vad man väljer för system beror även på vilka krav en organisation ställer och storleken på organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är möjligt att bygga en modell över innerörat med dess basilära membran. Om detta skulle visa sig vara möjligt, är nästa frågeställning hur en sådan modell skulle kunna fungera pedagogiskt och uppfattas av elever.Modellen som arbetet lett fram till är konstruerad som en låda, gjord av plexiglas, vilken skall motsvara en utrullad hörselsnäcka. Som membran har en uppsättning gummiband använts. Vidare aktiveras modellen med hjälp av en högtalare som får motsvara örats trumhinna. Det har visat sig att modellens membran beter sig på ett sätt som liknar det basilära membranet i hörselsnäckan.