Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur lÄngt kommunens skyldigheter strÀcker sig i frÄga om anordnande av skolskjuts och dÀrmed vilken rÀtt en elev med skolplikt har till skolskjuts. RÀtten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara sjÀlvklar, men lagens olika skrivningar och gÀllande praxis har under arbetets gÄng visat att frÄgan inte Àr helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges Àr beroende av andra bestÀmmelser Àn bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel pÄ det Àr vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gÄ till och pÄ vilket sÀtt en kommun vÀljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fÀsts stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillÀmpning.

Syftet med den hÀr studien har varit att belysa hur fÄngars situation, med avseende pÄ deras anpassning i samhÀllet, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta förestÀllningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien Àr kvalitativ och den empiri som anvÀnts Àr debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frÄgestÀllningar stÀllts:-Vilka förhÄllanden anses som problem i massmediala diskussioner betrÀffande fÄngarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sÄdana förhÄllanden relateras till fÄngarnas anpassning i samhÀllet och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frÄgestÀllningen har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjÀlp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frÄgestÀllningen har analyserats med lagtext som utgÄngspunkt.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

SammanfattningTidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr ingen ny förekomst, utan behovet fanns Àven innan 1974-Ärs LAS trÀdde i kraft. DÀremot aktualiserades problematiken pÄ allvar dÄ en restriktiv bestÀmmelse gÀllande tidsbegrÀnsade anstÀllningar fördes in i lagen. Dagens reglering Äterfinns i 1982 Ärs anstÀllningsskyddslag. Problematiken rör dock Àn idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexibilitet respektive trygghet. Det Àr viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

Arbetsmiljöproblem pÄ byggarbetarplatser Àr idag vÀldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin Àr nÀmligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsÀtter ca 290 000 (2009) och omsÀtter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna.Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar Àven granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Syftet med denna studie Àr att beskriva situationen idag för tre tonÄrsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att fÄ den hjÀlp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare Àr syftet att beskriva tvÄ privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhÀllet. Studien baseras pÄ en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonÄrsflickor med AS och tvÄ privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt sjÀlvstÀndigt liv utan behöver stöd och hjÀlp för att kunna leva sÄ sjÀlvstÀndigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlÀtta situationen för personer med AL, varierar.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i tvÄ olika branscher redovisar sin personal i förhÄllande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lÀmnas. Metod: VÄrt syfte besvaras genom en studie av 65 Ärsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De bÄda branscherna har valts utifrÄn kriteriet att en bransch skulle innehÄlla tjÀnsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrÄn en uppstÀlld checklista med parametrar dels frÄn lag och rekommendationer och dels frÄn teori som behandlar frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio Ärsredovisningar.

According to the Employment Protection Act, the permanent employment is the main condition of employment in Sweden. Nevertheless, nowadays a large number of employers choose to apply other conditions of employment than the permanent employment in their businesses. The rapid technical development and the demands for shorter perspective investment in companies on the Swedish labour market have started the requirement for a more flexible workforce. On-call employment is one of the conditions of employment that is increasing the most. This condition of employment is adjusted by the parties on the labour market.

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Ipred-lagen, som trÀdde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. BestÀmmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebÀr att det har blivit lÀttare att ingripa mot illegal fildelning pÄ Internet. UpphovsrÀttsinnehavare har, enligt bestÀmmelserna, rÀtt att fÄ ut information om ursprung och distributionsnÀt för de varor eller tjÀnster som intrÄnget gÀller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsförelÀggande. BestÀmmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestÀmmelser om att mÀnniskor ska skyddas mot att deras personliga integritet krÀnks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var grÀnsen mellan upphovsrÀttsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gÄ genom studerande av bestÀmmelserna om informationsförelÀggande i 53 c-g §§ URL i förhÄllande till bestÀmmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen pÄ omrÄdena Àr utformad till upphovsrÀttsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta fÄr stÄ tillbaka för upphovsrÀttsinnehavarnas ekonomiska intressen.

Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen över 100,000 patienter av vÄrdskador inom den somatiska sjukvÄrden. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begÄ misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvÄrden mÄste förbÀttra patientsÀkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsÀkerheten pÄ sjukhus i förhÄllande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar.