SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmĂ€lningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmĂ€lningsskyldighet innebĂ€r att revisorer i Sverige enligt lag Ă€r skyldiga att anmĂ€la sina klienter dĂ„ misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. DĂ„ sĂ„vĂ€l revisorer som deras klienter lyder under anmĂ€lningsskyldigheten, pĂ„verkas bĂ€gge parter av den. För revisorerna Ă€r det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir dĂ€rför av intresse att undersöka om anmĂ€lningsskyldigheten fĂ„r nĂ„gra effekter pĂ„ klientrelationen. För att undersöka detta krĂ€vs att bĂ€gge parters Ă„sikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

Under senare Är har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i nÀringslivet. I dagens samhÀlle Àr hÄllbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det Àr för mÄnga företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhÀllet. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning Àr otydlig och berör dessutom inte alla företag.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Syftet med denna uppsats Àr att utföra en granskning av samÀganderÀttslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rÀtt och med hjÀlp av dessa tvÄ underlag som utgÄngspunkt utröna om och i sÄdana fall hur lagen bör Àndras eller anpassas sÄ att fler alternativa möjligheter kan ges nÀr meningsskiljaktigheter kring samÀgandet uppstÄr..

SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen berÀknas stÄ för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade iÄrsredovisningen för 2007, att staten Ärligen förlorar 66 miljarder kronor pÄ grund avsvartjobbens förekomst. Sverige Àr Àven det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna Àr mÄnga till varför man anstÀller och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gÀller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att mÄnga smÄföretag lever pÄ marginalerna och tvingas anstÀlla svart för att överleva.Andra sÀger att mÄlet Àr stor ekonomisk framgÄng, vilket gör att redan framgÄngsrikanÀringsidkare undandrar skatt för att bÀttra pÄ vinsten ytterligare. Ett tredje sÀtt att se det pÄ, Àralla de tillfÀllen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen Àr för brÀckliga.Orsakerna tycks vara mÄnga.Det uppstÄr dessvÀrre flertalet svÄrigheter att motverka svartjobb.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trÀdde i kraft sÄ sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade omrÄdet redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad frÄn tidigare lagstiftning inom omrÄdet utgöra ett nÄgorlunda fullgott skydd, dock Àr lagen inte sÄ pass omfattande att den fria opinionsbildning sÀtts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet sÄsom hemlig information i en nÀringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan trÀda in dels i form av straff och skadestÄnd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestÄnd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trÀdde i kraft sÄ sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade omrÄdet redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad frÄn tidigare lagstiftning inom omrÄdet utgöra ett nÄgorlunda fullgott skydd, dock Àr lagen inte sÄ pass omfattande att den fria opinionsbildning sÀtts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet sÄsom hemlig information i en nÀringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan trÀda in dels i form av straff och skadestÄnd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestÄnd.

Precis som i andra lÀnder Àr den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet stÄr för den största delen av skatteundandragandet och kostar Ärligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintÀkter. Det överhÀngande problemet Àr att skattelagstiftningens legitimitet Àr bristande, vilket tydligt framkom i en rapport dÀr varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de sjÀlva skulle kunna tÀnka sig köpa svarta tjÀnster.För att komma tillrÀtta med problemet valde staten Är 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade dÀrigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. StÀdbranschen var pÄ tal, dÄ Àven denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i stÀdbranschen.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rÀttighet baserat pÄ hur den framstÀllts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter Àn icketroende. Det visades pÄ att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som efterstrÀvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mÄn tillgodose denna frihet.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med denna studie Àr att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, dÀr grunden för vÄr empiriska studie baseras pÄ en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen bestÄr av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare pÄ en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjÀnsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist pÄ en tydlig definition av fenomenet och dÀrmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar ocksÄ skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstÄ bostadshyresmarknaden i GÀvle 2011. Hur pÄverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats Àr av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer frÄn viktiga aktörer i GÀvle. Förutom primÀrdata finns Àven sekundÀrdata som Àr framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger bÄde pÄ en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgan kring vad information och rÄdgivning enligt miljöbalken egentligen innebÀr. I miljöbalken 26 kap 1 § stÄr att ?Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rÄdgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsÀttningar för att balkens ÀndamÄl skall kunna tillgodoses?. Det övergripande syftet med studien Àr att ta reda pÄ om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillÀmpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus pÄ information och rÄdgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hÀmtats frÄn intervjuer med tvÄ tillsynspersoner samt en miljöansvarig person pÄ ett tillsynspliktigt företag.

Det förekommer att företag sÀger upp anstÀlld personal pÄ grund av arbetsbrist för att sedan hyra in arbetskraft via bemanningsföretag under den period nÀr tidigare anstÀllda har företrÀdesrÀtt. Det finns AD-domar gÀllande frÄgan om detta förfarande kan anses vara ett kringgÄ av LAS. Hittills har inte nÄgon arbetsgivare ansetts kringgÄ lagen men AD har i sina domar anfört olika omstÀndigheter som pÄverkat utgÄngen av mÄlen och det krÀvs att arbetsgivaren vidtagit ÄtgÀrderna i syfte att pÄ ett otillbörligt sÀtt kringgÄ LAS. Parterna pÄ arbetsmarknaden tolkar domarna pÄ olika sÀtt och Àr inte överens i frÄgan om huruvida uppsÀgnings- och inhyrningsförfarandet Àr ett kringgÄende av lagen. Jag har anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod för att analysera de olika omstÀndigheter som domstolen anför i de tvÄ rÀttsfallen ? ?Abu-Garcia? och ?Grafikerna? ? i syfte att utreda vilka omstÀndigheter som krÀvs för att en arbetsgivare kan anses kringgÄ LAS.

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.