Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Women today feel that their urban surroundings are unsafe, and because of that they use different strategies to reduce the risk of being exposed to criminal acts towards them. The focus of this study is to develop an understanding of the insecure feeling that women feel and what that feeling might originate from. By using previous research and theories we have been able to incorporate a gender perspective on the study this because the gender role is central to understand women?s feelings of insecurity. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of women?s sense of safety and insecurity.The central questions of the study are1.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs.

Uppsatsen är en komparativ studie om läsundervisningen i två klasser i Sverige och Danmark. Den danska läroplanen, Fælles Mål, 2009, har tydligare riktlinjer angående läsning, vilken vi har jämfört med den svenska läroplanen, LGR11. Två rapporter om elevers läskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts då vi anser att dessa är betydelsefulla för elevers läsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika läsmaterial och individuell läsning.

Syfte med denna studie är att få ta del utav årskurs 9:ors åsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska ämnen som ingår i den svenska grundskolan. Den metod jag använt mig utav i studien är en enkät studie. Sammanlagt är det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkät. Av dessa är 63 pojkar och 31 är flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utsträckning har en mycket god uppfattning om hur de ser på skolans ämnen och vad dessa ämnen har för betydelse för just dem.

Individual adaption to the student´s needs is a recurring main theme in the new Swedish curriculum (Lgr11). The purpose of this qualitative study is to examine how teachers work with individual adjustment for students with reading and writing difficulties. The study was based on five questions;In what way do teachers organize their teaching in the classroom individually for students with reading and writing difficulties?What methods do they use for student´s with reading and writing difficulties?What difficulties do they encounter in their teaching?How do the teachers reason to curriculum goals regarding individual adaptions?How do they think about their own knowledge regarding reading- and writing difficulties and dyslexia?The method for my study was qualitative interviews. Five teachers were interviewed in semi-structured interviews.

According to the national curriculum guidelines for elementary school, preschool and after-school 2011, (i.e. Lgr11), the Swedish school is based on a democratic foundation. Schools should prepare students to develop an understanding and acceptance of cultural diversity not only in the society as a whole but also how this should be reflected in the morals and ethics between us. The purpose of this study was to describe how teachers in multicultural schools perceptions and experiences on teaching pupils with diverse immigrant origin, and how they apply these cultural expression in practice.In particular, I focus on four teachers in multicultural schools and how they reason about applying cultural expressions that are transmitted at these schools and by them. Explicitly, I review how from policy documents and their own personal pedagogic are reflected in the actual teaching.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i LGR11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i LGR11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, LGR11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete.

According to the national curriculum guidelines for elementary school, preschool and after-school 2011, (i.e. Lgr11), the Swedish school is based on a democratic foundation. Schools should prepare students to develop an understanding and acceptance of cultural diversity not only in the society as a whole but also how this should be reflected in the morals and ethics between us. The purpose of this study was to describe how teachers in multicultural schools perceptions and experiences on teaching pupils with diverse immigrant origin, and how they apply these cultural expression in practice.In particular, I focus on four teachers in multicultural schools and how they reason about applying cultural expressions that are transmitted at these schools and by them. Explicitly, I review how from policy documents and their own personal pedagogic are reflected in the actual teaching.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.