Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen..

Near Field Communication (NFC) är en teknik som möjliggjort utvecklingen av vardagliga betalningar med hjälp av mobiltelefonen. I Sverige är betalningar med NFC-tekniken i mobiltelefoner fortfarande i introduktionsfasen. För att denna teknik ska ha möjlighet att fungera som ett komplement till redan befintliga betallösningar, granskas därför möjligheten för NFC-teknik som betallösningsmetod med inriktning på säkerhetsaspekter.Syftet med uppsatsen är att granska säkerhetsaspekter för NFC-teknik som mobil betallösningsmetod samt analysera dessa aspekter för att få djupare kunskap för NFC-teknologins möjligheter. Kunskapen har erhållits genom en litteraturstudie samt kompletterande av en intervju för att få bredd i informationsbehandlingen.Resultatet av studien visar att NFC-teknologin som betallösningsmetod kan påverkas av ett antal säkerhetsaspekter. För att NFC-tekniken skall nå en bredd i marknaden måste flertalet aktörer samarbeta för en standardisering i användandet av tekniken..

Denna studie syftar till att se på hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jämförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mängden män och kvinnor i tekniska yrken och även män och kvinnors inställning till de tekniska ämnena. Vissa forskare visar också på åldersskillnader mellan hur barn lär sig tekniska ämnen. Tar fyra- och femåringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och färdigställer de konstruktionen? Studien har särskilt tittat på om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna när de byggde? Hur påverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem år gamla kan följa bygginstruktioner?Resultatet av denna studie, i viss mån, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleåldern, pojkarna var mer försekomna och hade lättare för att följa lego instruktioner än flickorna, men frågan kvarstår; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det också ett tydligt resultat som visade på skillnad i byggkunskap mellan fyraåringar och femåringar.

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som är planerade utifrån Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mål i kursplanen och Lpo 94 som berörs då elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas på kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolår två samt två parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter måste ligga på rätt utmaningsnivå i förhållande till elevers färdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lärande ska ske. Då elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs två uppnåendemål för skolår fem ?att kunna använda vanligt förekommande verktyg och hjälpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? Många allmänna mål som anges i läroplanen (Lpo 94) berörs också bl.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken.Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis ? ett arbetsmaterial för förskolan. Det är ett årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer.

Kursplanering är en av lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lärare har planerat kursen Teknik 1 som är ny i och med GY11. Uppsatsen utgår och analyserar ingående läroplanen och de nya läroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det är svårt att få med alla moment som ska ingå i kursen. Studien definierar också elva kunskapsområden och fem förhållningssätt som ingår i målen för kursen.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten.

Skrivbordsvirtualisering är en växande teknik och företagen som väljer denna teknik blir allt fler. Men hur påverkas egentligen förvaltningsarbetet av denna teknik, blir det bättre eller sämre?Resultatet av denna studie baseras på en intervju med ett företag som erbjuder skrivbordsvirtualisering som en tjänst och på så sätt även tar över allt förvaltningsarbete för företaget som köper tjänsten. Det insamlade materialet jämförs sedan med den teori som vi tagit fram. Den tar upp vilka roller som finns, hur både användarstöd och förändringsarbetet påverkas men även kapaciteten och tillgängligheten.Studiens slutsats pekar mot att förvaltningsarbetet minskar och att både tillgänglighet och kapacitet ökar..

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.