One year Master's thesis, Degree of master in Business and Economics, School ofBusiness and Economics at Linnaeus University, Management, 4FE10E SpringSemester 2014.Author: Johanna Björklund and Sarah Gustafsson.Mentor: Magnus Forslund.Title: LEAN in the public sector - Potential barriers to a long-term LEAN work.Background: Organizational changes are something that is constantly done inorganizations, and in the last decade, there has arisen a plethora of different changemodels. A reorganization that is popular among companies today is LEAN. LEAN is aconcept that was developed within the Japanese automotive industry, but has evolvedfrom the Japanese shop floor and is now a concept that can be found in, for example,several Swedish municipalities.Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of why the conceptLEAN may have difficulty getting a hold in the in the long term.Methodology: The study was done with a qualitative research approach and through anabductive approach. As we intended to create an understanding, of what potentialbarriers that may affect that a LEAN work, in some cases, does not become a long-termcondition, it seemed natural to choose a hermeneutic approach to knowledge. Theempirical data collected via individual unstructured interviews, through a groupinterview, and by non-participant observations.

This thesis has been performed as a part of the Bachelor degree in Industrial Engineering and Management at the School of Engineering in Jönköping. The thesis is written on behalf of Pallco AB, which is an engineering company that performs subcontracting, surface treatment, and assembly of components, mainly in steel and aluminium. The thesis focuses on identifying and analyzing the customer order fulfillment process of three customers at Pallco AB.The main objective of the thesis is to distinguish time differences in the company?s administrative work for each of the three customers. Furthermore, LEAN thinking is following as a thread through the whole thesis.

Denna studie behandlar ett försök att applicera LEAN-teorier på informationshantering. LEAN är ett managementkoncept som togs fram i USA under 60- och 70-talet. Dess popularitet har gått i vågor men är idag en utbredd standard inom bil- och verkstadsindustrin. Grundstenarna i LEAN-filosofin är att hantera resurser snålt genom att eliminera slöseri och processer som inte tillför värde till kunden. Att applicera LEAN-teorier på informationshantering är ett relativt nytt och i dagsläget finns ej vedertagna och allmänt erkända verktyg och metoder.

Organisationer ställs kontinuerligt inför allt större utmaningar som globalisering, ökad konkurrens och ökade kundförväntningar. En av de mest framgångsrika metoderna för att hantera dess utmaningar är att implementera LEAN i verksamheten. Trots att LEAN har fått stor spridning inom tillverkningsindustrier har spridningen till företag där produktionen karaktäriseras av hög variation och låg volym (HVLV-företag) varit begränsad. En del forskare hävdar att LEAN är möjligt att applicera på dessa typer av industrier medan andra forskare menar att LEAN har en begränsad tillämplighet inom HVLV-företag. Med denna bakgrund har syftet med examensarbetet varit att med hjälp av två fallstudier på gjuteriet på Valmet AB belysa möjligheten att applicera LEAN på HVLV-företag.

På grund av en ökad befolkningsmängd och nya tekniker som gör fler sjuka går att bota ställs nya krav på svensk sjukvård. Sjukvården måste möta de nya kraven med ett bättre effektivare resursanvändande och där till krävs nya förbättringsmetoder. Med influenser från industriell tillverkning har sjukvården omarbetat LEAN production för att skapa ett universellt förbättringsverktyg som lämpar sig för vårdorganisationer. Verktyget kallas LEAN healthcare och är omdiskuterat och dess effekter tvetydiga. Att undersöka om och hur värdeflöden i en akutmottagnings triage, som innebär en prioritering efter patienters allvarlighetsgrad, kan effektiviseras med hjälp av ett flödesorienterat arbetssätt som LEAN.

SammanfattningLEAN har fått stor uppmärksamhet i många olika yrkesområden och i de sociala medierna under de senaste åren. Det mest diskuterade i dagsläget är implementeringen av LEAN i den offentliga sektorn och då framförallt inom sjukvården. Detta har väckt heta debatter där människor från olika yrkesområden och åldrar har starkt skilda åsikter gällande implementeringen. Vissa är mycket positiva till att införa LEAN i sjukvården medan andra ser mycket negativa effekter av implementeringen. Att det finns så mycket skilda åsikter angående detta och att så många människor har olika perspektiv på hur LEAN fungerar gör att ämnet är väldigt intressant att analysera.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet.LEAN har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig LEAN till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. LEAN innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för hur tjänsteföretag tillämpar några av LEANs principer som egentligen har sitt ursprung i tillverkningssektorn, främst med avseende på principerna eliminering av slöseri samt ständiga förbättringar.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, där en kvalitativ ansats och abduktion är grundläggande för studien. För att skapa djupare förståelse används flerfallstudie där två tjänsteorganisationer studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutligen genomförs en analys utifrån teoretiskt framarbetade teman och kategorier.Teori: Inledningsvis redogörs för vad LEAN production innebär, för att därefter mer detaljerat gå in på LEAN productions huvudsakliga principer som är eliminering av slöseri och ständiga förbättringar. Därtill även kundvärde och de åtta slöserierna som hör till principen eliminering av slöseri.Resultat & Slutsats: Studiens resultat tyder på att de grundläggande principerna från LEAN production är tillämpbara inom tjänstesektorn, men att de måste anpassas till det egna tjänsteföretaget för att kundnöjdhet och effektivitet skall uppnås.Förslag till fortsatt forskning: Det finns möjlighet till att vidare utveckla studien och undersöka skillnader och likheter mellan fler företag samt undersöka om det går att utforma en övergripande modell för LEAN productions principer inom tjänstesektorn.Uppsatsens bidrag: Denna studie har genomförts med syftet att bidra till kunskapsområdet för LEAN inom tjänstesektorn på grund av den brist på forskning som råder inom området. Studien bidrar även till att undersöka tillämpbarheten av LEAN productions principer inom tjänsteföretag som kan vara till nytta för andra tjänsteföretag. .

One year Master's thesis, Degree of master in Business and Economics, School ofBusiness and Economics at Linnaeus University, Management, 4FE10E SpringSemester 2014.Author: Johanna Björklund and Sarah Gustafsson.Mentor: Magnus Forslund.Title: LEAN in the public sector - Potential barriers to a long-term LEAN work.Background: Organizational changes are something that is constantly done inorganizations, and in the last decade, there has arisen a plethora of different changemodels. A reorganization that is popular among companies today is LEAN. LEAN is aconcept that was developed within the Japanese automotive industry, but has evolvedfrom the Japanese shop floor and is now a concept that can be found in, for example,several Swedish municipalities.Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of why the conceptLEAN may have difficulty getting a hold in the in the long term.Methodology: The study was done with a qualitative research approach and through anabductive approach. As we intended to create an understanding, of what potentialbarriers that may affect that a LEAN work, in some cases, does not become a long-termcondition, it seemed natural to choose a hermeneutic approach to knowledge. Theempirical data collected via individual unstructured interviews, through a groupinterview, and by non-participant observations.

Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom LEAN har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom LEAN i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Inledning: Resursproblemen inom vården ökar genom att behandlingar och mediciner blir dyrare, andelen äldre blir fler och för att möta dessa problem måste vården bli effektivare. Utbildningar inom förbättringsarbete är på framtåg och LEAN Production blir alltmer populärt. Bakgrund: Redan på 1800-talet tog Florence Nightingale upp betydelsen av en säker och god vård. Styrdokument som lagar och riktlinjer beskriver att sjuksköterskan kontinuerligt ska arbeta med att förbättra och skapa kvalitet på vården. Verksamheter som använder sig av LEAN Production har visat sig kunna förbättra kvalitet och genom värdeflödeskarta kan värdeskapande steg för patienten identifieras och icke värdeskapande plockas bort.

LEAN produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över världen och många företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebär att arbetsförhållanden för många arbetstagare påverkas och konsekvenserna för dem är inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts på STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns därför ett behov av att kunna mäta eller uppskatta om någon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartläggning av metoder som använts för att göra detta.Utifrån dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanställa metoder som använts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom LEAN. En intervjuguide skulle också testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en LEAN-implementering kunde synliggöras med hjälp av intervjuguiden och i vilken omfattning den täckte in de områden som kommit fram i litteraturstudien.

Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för LEAN. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för LEAN produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för LEAN, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess.