Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

Det kommer ständigt nya rön om vad vi bör äta och vad vi bör undvika. Övervikt är idag mer regel än undantag i Sverige och ökningen av antalet överviktiga och feta är i det närmaste epidemisk och har blivit den mest utbredda folksjukdomen i hela världen. Drygt hälften av den svenska vuxna befolkningen har försökt att gå ner i vikt eller planerar att göra det. Frågan är egentligen inte hur man går ner i vikt utan om att göra en livsstilsförändring som ska hålla hela livet ut. Lågkolhydratskost har funnits sedan år 1921 och användes då vid behandling för epilepsi.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats.

Begreppet lågkolhydratkost myntades för första gången 1921 och efter det har en rad olika varianter av kosten uppmärksammats. En svensk variant som har fått stor genomslagskraft är Low Carb High Fat (LCHF). Där förespråkas, i motsats till de nuvarande svenska näringsrekommendationerna, en hög andel fett, gärna mättat, samt en låg andel kolhydrater. Viktminskning har visat sig fungera effektivt med LCHF och lågkolhydratkost. Det finns även undersökningar på att kosten har en positiv inverkan på blodfetter, blodtryck, diabetes typ 2, humör och mättnad, men dessa resultat är fortfarande tvetydiga.

I dagens mediesamhälle finns information tillgänglig dygnet runt, och olika trenddieter ges därigenom utrymme att påverka ungdomar, en av de grupper som är mest mottagliga förförändring. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat stadigt sedan 80- talet. I samband med befolkningens ökade kroppsvikt uppkommer även olika dieter för viktminskning. En av dessa är dieten LCHF, som har blivit framträdande i hälsodiskussioner de senaste åren.Syftet med denna studie var därför att belysa svenska gymnasieelevers inställning till kost i allmänhet och dieten LCHF i synnerhet. Utöver detta avsåg studien även att skapa en översiktlig uppfattning om gymnasieelevernas träningsvanor och kostvanor.En enkät skapades inom det aktuella området, och den besvarades av 215 gymnasieelever i tre större svenska städer.Resultaten visade att eleverna hade en god förståelse för kostens påverkan på hälsan.

This literature research is meant to answer the following questions: ? What was the Swedes consumption of fat from 1935 to 2009? ? How has the fat consumption corresponded to the current recommendations? ? What is LCHF and which are the main advantages and disadvantages? Fat supplies us with energy, isolates and protect organs from bumps and punches. Fat is insoluble in water but soluble in organic solvents. The properties of a fat depend on its structure. The most common fat in human food is triacylglycerides.

Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet.Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet.Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots.

Det här är en studie om nätkommunikation. Föremål för undersökningen är bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mål att övertyga svenska folket att äta lågkolhydratkost. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar när han vill påverka sina läsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frågeställningar handlar om återkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som används, samt hur läsarna reagerar på budskapen. Som teori används etablerade modeller om kommunikation och effekter.

Bakgrund: Under senare tid har mediedebatten fokuserats kring olika dieters påverkan på viktminskning och välbefinnande. De moderna dieterna har debatterats av läkare, forskare och myndigheter, då extrema lågkolhydratsdieter innehåller alltför mycket fett vilket vissa menar kan leda till framtida folksjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka ett begränsat antal dieters påverkan på viktminskning och välmående samt att belysa betydelsen av en helhetssyn på våra kostvanor. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på fyra vetenskapliga artiklar som var relevanta och intressanta för syftet. Resultat: Samtliga av de artiklar som undersökte sambandet mellan olika dieter och vikt visade på en tydlig viktminskning hos alla deltagare.

The effect of total dietary fat on the blood lipid profile: a reviewFat consumption has increased in Sweden in the 21th century, probably due to the advancement of the diet low car high fat (LCHF). Also, cardiovascular disease is the leading cause of premature death in Sweden. Various blood lipids are used to evaluate the cardiovascular disease risk; total cholesterol, LDL, HDL and triglycerides among others. High levels of total cholesterol, LDL, triglycerides and low levels of HDL are believed to increase the risk. The purpose of this review was to examine the effects of high-fat-diet on blood lipids, cholesterol, LDL, HDL the ratio between LDL/HDL and triglycerides through a systematic review.

Aldrig förr har media haft en sådan central roll i människors liv och idag ägnas ett stort in-tresse för hälsofrågor. Media är en känd plattform för näringslära, och information om kost och näring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgänglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har på senare år varit stor och hälsomagasin särskilt har en stor influens på människors hälso- och kostvanor. Därför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som näringsämne framställs i hälsomagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som näringsämne och fettrika livsmedel framställs i ett hälsomagasin.

Ungdomar är den grupp som är mest mottaglig för trender och förändringar i samhället. Den rådande debatten kring fett och dieter idag formar nya matvanor hos befolkningen. Dieter som LCHF som förespråkar ett högt fettintag samt lågt kolhydratintag har fått stor genomslags­ kraft. Hur tänker gymnasieungdomar kring lättprodukter som innehåller mindre fett och sock­ er?Syftet med studien har varit att belysa gymnasieungdomars tankar och åsikter kring, samt an­vändning av lättprodukter.Den metod som använts för insamling av data har varit av kvalitativ ansats.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.? Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå.