Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Syftet med denna pilotstudie var att studera om man hos pediatriska patienter som lider av sjuklig fetma kan se förändringar i metabolismen genom att ersätta den traditionella kosten med en kost bestående av hög andel fett och låg andel kolhydrater. De frågeställningar som används är om den förändrade kosten leder till en gynnsam förändring av metabola markörer samt hur patientupplevelsen av de nya kostråden är. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ design. Totalt ingår 4 barn i åldern 4-17 år. Två av dessa har under fyra veckor ätit en kost bestående av hög andel fett (50-60E%) och låg andel kolhydrater (15-20E%).

Sjukhusgruppen NU-sjukvården i Västragötalands regionen bedriver hälsofrämjande arbete mot sina medarbetare med hjälp av frivilliga hälsoinspiratörer. Dessa inspiratörer har till uppgift att vara ett stöd för medarbetarna, uppmuntra och stimulera dem till att göra hälsosamma val samt bidra till ökat välmående. Med tanke på ett försämrat hälsotillstånd hos hälso- och sjukvårdspersonal inom regionen samt med en önskan om utveckling av det hälsofrämjande arbetet från NU-sjukvården har följande studie till syfte att beskriva hur hälsoinspiratörerna upplever sina möjligheter att bedriva arbetet inom områdena fysisk aktivitet och kost. För att besvara studiens syfte utformades en webbaserad enkät som skickades ut till samtliga 115 hälsoinspiratörer inom NU-sjukvårdens fem sjukhus. Resultaten visar att större delen av de hälsoinspiratörer som ingår i undersökningen har en positiv inställning till det hälsofrämjande arbetet inom NU-sjukvården.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmärtor, diarré och förstoppning. Diagnosen ställs genom anamnes på symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet.

Syftet med vår studie var att kartlägga uppfattningar kring kost och livsmedel hos kvinnliga elithandbollsspelare i fem elitserieklubbar i Västra Götalandsregionen. I och med elitidrottares höga aktivitetsnivå, skiljer de sig markant från normalaktiva och har därmed andra rekommendationer för hälsa, återhämtning och prestation. Kunskapsnivån är dock ofta bristfällig hos dessa individer gällande kostrekommendationer, energibehov samt måltidsplanering. Forskning visar att våra beteenden bestäms inte bara av vår kunskapsnivå, utan också av våra attityder. För att kunna utforma en insats för att höja kostkunskapen hos dessa individer, menar vi därför att det är en klar fördel att känna till sin målgrupps attityder till ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index.

Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa.

Elitsatsande friidrottande ungdomar har en hög energiförbrukning på grund av den kroppsliga tillväxten och den stora träningsmängden. Idrottares kost bör vara energirik för att nå energibalans och väl sammansatt för att tillgodose kroppens näringsmässiga behov.Ungdomar med ett otillräckligt intag av energi i kombination med en hög aktivitetsnivå kan skapa en negativ energibalans. En negativ energibalans i ungdomsåren kan bl.a. leda till låg bentäthet, störd menscykel, försämrad återhämtning, ökad risk för skador och näringsbrister.Under ungdomsåren sker stora förändringar i livet. Självständigheten ökar och inflytandet från föräldrar minskar.

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera. Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat..

SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.

Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor.