Low Carb High Fat (LCHF) ses som en striktare variant av GI eller Atkins och är en diet riktad framförallt till personer som lider av det metabola syndromet, där man utesluter i princip alla kolhydrater för att undvika blodsockerhöjningar. Överviktiga och diabetiker som testat denna diet har både fått bättre blodfetter, viktnedgång samt ett förbättrat blodsocker men samtidigt finns det många motsträvare ? framförallt SNR (svenska näringsrekommendationer). Syftet med detta projekt var att visa effekterna hos friska, normalviktiga personer som genomgått en tre veckors dietperiod med LCHF kost. Hur vikten, blodfetterna samt det psykiska har påverkats.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Bakgrund: LCHF-kost innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater och har delat in experter i två läger, förespråkare och motståndare till LCHF. Lågkolhydratskost innehåller mindre än 200 g kolhydrater, 200 g ? 300 g är de rekommenderade intaget enligt WHO och Livsmedelsverket. Syfte: Vad säger aktuell forskning om hälsoeffekterna av lågkolhydratkost i allmänhet och LCHF-kost i synnerhet. Metod: Litteraturstudie.

Denna uppsats handlar om ett antal individers upplevelse av att använda en diet för att modifiera kroppen eller att genomföra en mer djupgående och bestående livsstilsförändring. Uppsatsen berör dieter i allmänhet men LCHF i synnerhet. Syftet är att belysa faktorer i ett modernt samhällsklimat som medverkande till individuellt beslutsfattande. Respondenternas berättelser lyfter fram olika faktorer som påverkat deras val av kostkontroll. Uppsatsen har en explorativ och deskriptiv prägel och med hjälp av teorier, intervjuer och internetundersökningar, söks svar på vilka faktorer i samhället och hos individerna själva som bidrar till valet av att börja använda en diet, samt vilken diet man väljer.

Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet.Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet.Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt?Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%.

Älskar du att äta? Brödet till frukosten och pastan till köttfärssåsen? Tänk om du inte fick äta vare sig pasta, bröd eller någon form av kolhydrater utan bara protein- och fettrik mat. Följer du dieten LCHF är det din verklighet, vilket allt fler väljer att göra. Frågan som många ställer sig är; hur hälsosamt är egentligen LCHF?.

Innan insulinets upptäckt 1920 behandlades diabetespatienter med lågkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lågkolhydratkost framkom bra resultat gällande det minskade insulin behovet och förbättrade HbA1c värden. Omvårdsteoretikern Dorothea Orems omvårdnadsmodell innebär att en människa utför handlingar för sin egen skull för att upprätthålla hälsa. Människor med diabetes typ 2 har stort ansvar gällande egenvårdsaktiviteter för att öka välbefinnande och hälsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos människor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

Lågkolhydratkost har funnits sedan 1921 och formulerades som en behandling för epilepsi. Under åren har populariteten för lågkolhydratkost varierat, men har på senare år ökat. I Sverige har förespråkare fått publicitet i samband med kosten Low Carb High Fat (LCHF), som innefattar en hög andel fett och en låg andel kolhydrater. De kostråd som LCHF förespråkar står i motsats till de rådande kostrekommendationerna i Sverige. Den mat som föredras är individuell och det finns många dieter att välja mellan.

LCHF är en diet som har fått mycket uppmärksamhet trots att den går rakt motLivsmedelverkets kostråd. Försäljningen av lättprodukter har minskat och ersatts av fetaprodukter vilket är ett tecken på att befolkningen har ändrat uppfattning om fett. Risken meddetta är att människor fortsätter äta som tidigare men lägger till mer fett vilket rimligen ledertill ett ökat kaloriintag och i förlängningen en ökad incidens av hjärt- och kärlsjukdom. I ochmed detta behövs vidare forskning om hur de olika näringsämnena påverkar kroppen menäven människors tankar och kunskaper kring dieterna behöver analyseras.Syftet med studien är att undersöka medvetenhet hos en grupp personer som uppger sig ätaLCHF-kost gällande hur dieten bör utformas utifrån de definitioner som gjorts av dietensgrundare, samt att undersöka deras kunskap gällande fett och kolhydrater.Metoden som valts är enkäter som kompletterats med kostregistreringar. I enkätstudien deltog26 personer och två av dessa genomförde vägd kostregistrering under två dagar.Deltagarna var medvetna om att LCHF-kost skiljer sig från Livsmedelsverkets råd.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lågkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skälet blivit alltmer populära under de senaste åren. En av dessa dieter är Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en låg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fått stor uppmärksamhet i svenska medier och många människor har valt att följa den. Mat har utöver näringssyfte ett flertal andra betydelser som är viktiga att ta hänsyn till vid kostrådgivning. Livsmedelsval kan bl.a.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt.Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet.

Begreppet lågkolhydratkost myntades för första gången 1921 och efter det har en rad olika varianter av kosten uppmärksammats. En svensk variant som har fått stor genomslagskraft är Low Carb High Fat (LCHF). Där förespråkas, i motsats till de nuvarande svenska näringsrekommendationerna, en hög andel fett, gärna mättat, samt en låg andel kolhydrater. Viktminskning har visat sig fungera effektivt med LCHF och lågkolhydratkost. Det finns även undersökningar på att kosten har en positiv inverkan på blodfetter, blodtryck, diabetes typ 2, humör och mättnad, men dessa resultat är fortfarande tvetydiga.