Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.

The study is about Physical Education as a subject that offers students in Upper Secondary School a possibility to a life long interest in exercising. The study focuses on whether there is a difference between study concentrate programmes and profession concentrate programmes. The study also includes differences among exercising and non-exercising students. Earlier research shows that many youths don?t have an exercise form that they spend their spare time in.

Mot bakgrund av datorns och ITs historia både i allmänhet och i skolan i synnerhet, är syftet med detta arbete att ge en bild av hur lärare uppfattar IT i skolan. Frågeställningar som behandlas är vilka mål lärarna har med datorundervisningen och vilka skäl de har att använda IT eller inte använda IT i undervisningen och om detta påverkat lärarrollen och lärandet. I arbetet ingår en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lärare verksamma i årskurserna 4-6. Huvudresultaten är att det finns två olika mål med datorundervisningen, ett där själva hanteringen av maskinen är det viktigaste och ett där målet är att göra datorn till ett hjälpmedel för eleven. Lärarnas huvudskäl till datoranvändning är att ge alla elever samma bas att stå på och det starkaste skälet till att inte använda datorn är att det är svårt organisatoriskt.

In this work I have examined how two violin students, who are used to the classical music tradition, think when they learn to play Swedish folk music, with focus on rhythm and beating the time with their feet. One of the students is studying on her first year to be a classical violin teacher and the other student is studying on her third year to be a classical musician, both are studying at Malmö Academy of Music. I had three lessons, one hour each, with these two students where I taught them some basics in how to play Swedish folk music. After the last lesson I interviewed the two students. I have done interviews with two teachers at Malmö Academy of Music; Wieslawa Szymczynska and Mats Edén.

Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhållande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien går i motstånd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta på hur tecknet ?kille? kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istället går att förstå som en arena där ting och företeelser konstrueras som maskulina.

Klyschor använts flitigt inom olika sammanhang och kan på många vis både förstärka såväl som förlöjliga en känsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjälpa organisationen. Å andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och därigenom skapa en välmående organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ämnet är omfattande och vi har därför valt att beskriva problematiken utifrån en fallstudie på konsultföretaget HiQ Skåne AB. Uppsatsen baseras på en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas på en rad olika vis där kommunikation fungerar som ett verktyg.

Syftet med denna uppsats var att uppnå en ökad kunskap om ett kompetensområde sam har betydelse för ett kommande läraryrke, nämligen lärarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lärarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes både på individ- och gruppnivå. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseområden. ? Beskrivningar av föreläsningar, lektioner och seminarier.

The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn?t.The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special PedagogyMy results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv på initiering av organisationsförändring och analysera detta i förhållande till en modell för organisationsförändring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hänsyn till detta perspektiv. Utgångspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen användes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.