Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Vi har i detta utvecklingsarbete studerat eventuella förändringar i motivationen för skolarbetet i en klass vid en folkhögskola. Tanken var att den inre motivationen för studierna skulle kunna ökas genom att lyfta upp frågor som berör kunskapens mening och nytta. Vi använde oss av skriftliga reflektionsövningar i klassen för att eleverna skulle få möjlighet att uttrycka sina tankar och synpunkter kring dessa frågor. De individuella reflektionerna diskuterades sedan i helklass. För att undersöka eventuella förändringar i motivation och engagemang för skolarbetet använde vi oss av attitydundersökningar, observationer i klassrummet samt genomförde en utvärdering i form av enskilda intervjuer med eleverna.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls.

Föreliggande uppsats handlar om hur sex intervjuade barn i grundskolans år två tänker kring läsning och skrivning, vilka faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan samt vad läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi är. Den empiriska undersökningen visar att barnens skriftspråkliga hemförhållanden starkt påverkar deras förmåga att lära sig läsa och skriva. Däremot visar inte undersökningen lika tydliga kopplingar mellan de intervjuade barnens läs- och skrivförmåga i förhållande till deras självbild. Inte heller kan ett klart samband mellan barnens tankar om läsning och skrivning och deras respektive förmågor uppvisas. Vidare behandlar uppsatsen de symtom och kännetecken som är typiska för läs- och skrivsvårigheter samt hur barn med läs- och skrivsvårigheter påverkas av svårigheterna..

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare.

Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.

STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och flickor.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hänsyn till barns olikheter i förutsättningar och behov, det kräver ett varierande arbetsätt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strävan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, är specialpedagogik.Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur förskollärare förhåller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan.Metod: I studien hade vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare, två på samma förskola och de andra har varit från olika förskolor.Resultat: Förskollärarna var positivt inställda till specialpedagogik och den genomgående uppfattningen av pedagogiken var att den är till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollärarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det främsta arbetssättet och det som önskades mer av..

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska, samt hur barn spontant använder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv, Björkvolds syn på den musiska människan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger på en invandrartät förskola intervjuades, och där genomfördes även observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn använder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sång och dans. Undersökningen visar även hur pedagogerna använder sig av musik i syfte att utveckla barnens språk till viss del, men också att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns språkinlärning exempelvis i den spontana musiska leken..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas.

Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig.