Sök:

Sökresultat:

2165 Uppsatser om Lösningsinriktad pedagogik - Sida 46 av 145

En gÄng : eller trettio gÄnger i veckan? En undersökning om "Klassens timme" i den svenska skolan.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillÀmpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förÀndrade arbetssÀtt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av lÀroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillÀmpningen frÄn Är 1940 fram till och med Är 1994. För att fÄ svar pÄ hur "klassens timme" genom Ären har anvÀnds i skolan, samt hur den anvÀnds idag, har tretton lÀrare i olika Äldrar fÄtt skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bÀst bör tillÀmpas för att engagera sÄ mÄnga elever som möjligt..

Den goda pedagogiken : en studie gjord bland matematiklÀrare och deras elever i Ärskurs 8

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

Klassrumsklimat NÄgra lÀrares tankar kring klassrumsklimat

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lÀrande och trivsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit pÄverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa Àr gruppen och lÀrarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan kÀnneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lÀrare tÀnker och arbetar för att skapa detta.

LÀrares arbete med konflikter : En kvalitativ studie av sex lÀrares arbete med att förebygga och hantera konflikter i elevgrupper

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Entreprenörskap i skolan. Om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

Reggio Emilia i grundskolans högre Äldrar. En studie av hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi tillÀmpas pÄ en svensk grundskola.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Kungarna pÄ Paradgatan : En multimodal kritisk diskursanalys av musikens kommunikativa roll i reality-TV-programmet Böda Camping

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Att underlÀtta elevers lÀrande

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

Skolans stressade barn

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteÀr att skapa förstÄelse för vad som gör barn stressade i skolan och hÀrigenom ge förutsÀttningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning Àr begrÀnsad till tiden kring och under idrottslektionen och hÀrmed Àr studien inriktad pÄ att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress Àr speciella krav som vÄr kropp utsÀtts för. Det finns bÄde positiv och negativ stress och bÄda Àr en del av livet. Orsaker till stress hos barn Àr framförallt förÀldrarnas och andras vuxnas förhÄllningssÀtt i olika situationer.

Undervisning om miljöproblem i Cradock - Sydafrika

The purpose of this paper is to investigate some aspects of teaching environmental issues, as they are manifested in another culture. In this paper, I will discuss how you teach environmental issues, how the teaching environment is formed, and what an environmental issue means to a South African teacher, as well as, if there are any cultural aspects to what an environmental issue is. Seven observations were made and qualitative interviews with four teachers teaching Life Science in Cradock, South Africa - The results showed that these South African teachers, independent from each other, followed a similar pattern in their teachings. These patterns contain gathering information concerning environmental issues in the immediate surroundings, as well as using the text book and teaching environmental issues through lectures. It was not possible to draw a conclusion about the cultural aspects in association to environmental issues.

FörskollÀrarens bild av vÀrdegrundsarbetet och begreppet integritet

Syftet med studien var att fÄ ta del av förskollÀrarens syn pÄ vÀrdegrundsarbetet i förskolan, men Àven att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskollÀraren i arbetet med att visa respekt för barnets/mÀnniskans egenomrÄde. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att tvÄ av förskollÀrarna arbetade aktivt med att konkretisera vÀrdegrunden. Jag blev Àven medveten om de problem som kan uppstÄ i arbetet med de demokratiska vÀrdena och vikten av att förskolÀrarna fÄr stöd i detta arbete.

Att lÀra för förÀndring : nÄgra lettiska lÀrarstuderande om pedagogikens möjligheter

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Bland mÄlarfÀrg och toner : En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ estetik

Syftet med studien var att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollÀrares syn pÄ estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollÀrarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi Àmnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhÄllnings-sÀtt till omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrarna framhÄller estetik som betydelsefullt, men att begreppet Àr svÄrtolkat. FörskollÀrarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, dÄ frÀmst via musik och bild.

I fÀrd med att erövra sprÄket : -effekterna av genrepedagogisk undervisning

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

Accordeonets och dragspelets standardbas - Kombinerade ackord/grundbasar

The Stradella system on an accordeon is a complicated construction. It has readymade con-nected chords, these are major, minor, seventh and diminished seventh. To reach other vari-ants of chords you have to combine chord/bass buttons. Which advantages and disadvantages do the use of combined chords/bass buttons mean? How is the pedagogic work affected by using the combined chords/bass buttons? I have interviewed four musicians/teachers to learn about this technique.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->