Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jÀmförelse mellan tvÄ skolor. Den ena Àr en etniskt mÄngkulturell skola vilket innebÀr att övervÀgande del av eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmÄl. Vi har fokuserat pÄ hur pedagoger arbetar med att frÀmja elevernas förstÄelse för det mÄngkulturella samhÀllet. Vi har tagit reda pÄ hur de anvÀnder vÀrdegrunden utifrÄn ett etniskt perspektiv framför allt i svenskÀmnet.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrÄn ett förstagÄngschefs-perspektiv. FrÄgan uppsatsen stÀller Àr: Vilka maktkÀllor besitter nÄgra förstagÄngschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att fÄ förstÄelse för Àmnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssÀttet har utgÄtt ifrÄn French och Ravens maktklassificering varpÄ Àven ytterligare tvÄ maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagÄngschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagÄngschefens makt har sammanstÀllts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolprÀster pÄ fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tÀnker kring krisarbete pÄ den egna skolan. Problemformuleringen bestÄr av tre frÄgor: Hur ser rektorer respektive skolprÀster pÄ skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering sÄsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv pÄ kris och katastrof. För att nÄ syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolprÀster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lÀrande.

I ett rum vid simulatorcentralen pÄ Saab i Linköping stÄr flygsimulatorn PMSIM. Den bestÄr av en förarkabin placerad i en sfÀrisk dom, pÄ vilken en simulering av den visuella omvÀrlden projiceras. PMSIM anvÀnds för utveckling, trÀning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnÄ ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förÀndra flygsimulatorn. TvÄ perspektiv pÄ systemutvecklingsstrategier; evolutionÀr och traditionell systemutveckling appliceras pÄ förÀndringsverksamheten.

StrÀvan efter att undvika subjektivism resulterar ofta i en objektivism dÀr kunskapsbildningen Àr helt bestÀmd av objektet och inte av det upplevande subjektet. Subjekt stÀlls mot objekt - medvetande mot föremÄl. Detta motsatsförhÄllande upphÀvs av studiens val av perspektiv som istÀllet för över fokus pÄ lÀrandet som sker mellan subjekt och objekt - korrelationen mellan mÀnniska och vÀrld.Syftet med studien Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv undersöka subjektets roll i mötet med objektet. För att uppfylla syftet görs en litteraturstudie, vars teoretiska material bearbetas via den fenomenologiska reduktionen.Sökandet efter ett subjektsbegrepp som kan möta och undersöka objekt utan att hamna i vare sig subjektivism eller objektivism, leder till ett artificiellt subjekt som förlorar de mÀnskliga elementen i processen. Genom dess avskalning av subjektiva faktorer minskas subjektets korrelation till objektet samtidigt som subjektet alltmer övergÄr till att bli ett objekt.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

The aim with this study is to study how young children?s influence expresses itself in some educators? stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues? approaches to children and aims at identifying the educator?s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens? influence and participation for the educators involves children selecting activities.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Med vÄr studie har vi som mening att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska lÀrandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad Àr FörskollÀrarnas intentioner nÀr de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrÄn barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan pÄverkar barnens lÀrande och utveckling via hur rummen Àr möblerade samt materialtillgÄngens tillgÀnglighet Àr. VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer anvÀnds för att fÄ underlag till studien, ifrÄn tre förskolor. VÄr studie visade de olika FörskollÀrarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande.

Ätstörningar Ă€r en allvarlig och omdiskuterad problematik som mĂ„nga stĂ€ller sig frĂ„gande till. En vanlig uppfattning Ă€r att det Ă€r omöjligt att bli frisk frĂ„n en Ă€tstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillstĂ„ndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero pĂ„ att forskningen om Ă€tstörningar vanligtvis bedrivs utifrĂ„n ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i Ă„ldrarna 20-29 Ă„r och som Ă€r under behandling för Ă€tstörningar. Studiens syfte var att utifrĂ„n ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt vĂ€lbefinnande och ser pĂ„ sin framtid.