Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning.

SammanfattningEuropeiska gemenskapens domstol (EGD) har än en gång klarlagt att det inte är förenligt med EG-rätten att inte medge avdrag för premier, eller beskatta en överföring av försäkringens värde, till en utländsk pensionsförsäkring om den uppfyller de inhemska kraven för pensionsförsäkring. Med hänsyn till att Sveriges nuvarande reglerinnehåller ett liknande etableringskrav har regeringen kommit med ett förslag på hur skattereglerna för pensionsförsäkring bör ändras för att inte komma i konflikt med EG-rätten.Förslaget innebär att etableringskravet kommer utökas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för att kunna säkerställa sambandet i skattesystemet föreslås bl.a. att ett nytt kvalitativt villkor införs, som måste vara uppfyllt för att en försäkring ska anses vara en pensionsförsäkring. Villkoret innebär attförsäkringsbolag i sina avtalsvillkor måste införa ett villkor om att försäkringsgivaren tar på sig att lämna kontrolluppgifter samt att utländska försäkringsbolag även skriftligen gentemot Skatteverket måste åta sig att lämna kontrolluppgift. Vidare föreslås att skattskyldigheten för avkastningsskatt på en utländsk pensionsförsäkring ska ligga på försäkringstagaren medan skattskyldigheten på en svensk pensionsförsäkring liggerpå försäkringsbolaget.De nya reglerna kommer att innebära en viss negativ särbehandling av utländska pensionsförsäkringar, dels p.g.a.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land. Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell. Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde.

Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar.Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har.

För ägare av fåmansföretag finns särskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer då delägare i fåmansföretag erhåller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte är att förhindra att delägare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhåller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestämmelsen mot skatteflykt vid vinst på kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. Härigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns beträffande bestämmelsens överensstämmelse med EG-rätten och Fusionsdirektivet.Kvalificerade andelar i fåmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen är att delägare av sådana andelar har ett större intresse än bara ägande av företaget.

Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.

Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen..

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Since 1928 the Swedish accounting and taxation has been closely linked by law which today as the European Union works with its harmonisation of the European accounting systems brings up difficulties. The Union strives to integrate the countries different ways of accounting in order to make it easier to use and understand foreign information. The Swedish connection between accounting and taxation means that a harmonisation would change the whole system as its known today. The purpose with this study is to examine what the link between the two means and how a decoupling would affect Swedish accounting and auditing. We also want to examine how the Swedish taxation office, who currently uses the accounting as a ground for taxation, could guarantee the quality of the declaration without a proper underpinning. The study shows that a decoupling could lead to an increase in quality on swedish accounting and that the administration would become more difficult to handle. The risk of dividend of untaxed profits is not seen as a problem in this context.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ärgrundläggande i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemässiga inkomstberäkningen. Avsättningar är ett exempel på ett redovisningsområde därdet finns flera frågeställningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmärksammat irättspraxis, doktriner samt i viss utsträckning lagstiftningen. I en skatteprocess är det denskatteskyldige som har bevisbörda när det kommer till avdrag, vilket innebär att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsättning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de två regelverken.