Bakgrund: LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv pÄverkas negativt av smÀrtan. Det finns en korrelation mellan lÄngvarig smÀrta och psykisk ohÀlsa som till exempel nedstÀmdhet, oro och Ängest. Med ett biopsykosocialt synsÀtt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering Àr fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förvÀntningar patienter med lÄngvarig smÀrta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet Àr en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts för att beskriva patienters tankar och förvÀntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rÀdsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen pÄ allvar upplevs ocksÄ som viktiga faktorer.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

PRMDs stÄr för playing/performance-related musculoskeletal disorder och Àr ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebÀr smÀrta i muskler och leder som Àr relaterat till musicerande och pÄverkar musikers prestationsförmÄga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapslÀget för Sverige Àr bristfÀlligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvÀr bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men Àven variationen mellan sittande och stÄende arbetsstÀllning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvÀr. Som en del i en större tvÀrsnittsstudie genomfördes en enkÀtstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syfte var att a) undersöka interbedömarreliabiliteten av testerna Neer sign (NS), Hawkins-Kennedy test (HKT) och Jobe test (JT), samt b) undersöka sambandet mellan resultatet vid NS, HKT och JT med resultatet vid muskuloskeletal ultraljudsundersökning hos patienter med subacromial smÀrta. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur Àr interbedömarreliabiliteten för NS, HKT och JT? Vilken sensitivitet och specificitet har NS, HKT och JT som enskilda test respektive tillsammans i ett testbatteri för att diagnosticera subacromial smÀrta med muskuloskeletalt ultraljud som referensmetod? Hur vÀl samvarierar ett positivt impingementtest med ett onormalt lÄgt avstÄnd mellan humerus och acromion? Finns det nÄgon skillnad av det acromiohumerala utrymmet (AHD) mellan personer med eller utan impingement i skuldran? Metod: 18 forskningspersoner (fp) med skulderbesvÀr (medelÄlder 54 Är, besvÀrsduration median 2,25 mÄn) rekryterades konsekutivt.  Under samma dag undersöktes fp av tvÄ sjukgymnaster med testerna NS, HKT och JT. Ultraljudsundersökning utfördes inom Ätta dagar och anvÀndes som referensmetod vid utrÀkning av sensitivitet och specificitet för de kliniska testerna.

The aim of this study was to analyse ninth graders self reported screen based activities, sedentary time and musculoskeletal symptoms and pain intensity. The other aim was to examine changes regarding musculoskeletal pain and inactivity between ninth graders from a cross sectional study in year 2004. To meet this aim, following questions were designed: How is the relationship between screen based activities, inactivity, musculoskeletal symptoms, pain intensity and differences between girls and boys? How have musculoskeletal symptoms and screen time changed since year 2004?Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by pupils from 11 schools from all over Sweden.

NackbesvÀr Àr ett samhÀllsproblem bÄde gÀllande vÀlmÄende och indirekt en kostnad för samhÀllet. GÀllande ett Ärs incidens av nackrelaterade besvÀr har Skandinavien högre medelvÀrden Àn övriga lÀnder i Europa och fler kvinnor Àn mÀn drabbas. Vid screening av nackbesvÀr med en multidimensionell inriktning baserad pÄ en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis pÄ ett sÄdant Àr en framÄtskjuten huvudhÄllning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlÀrning vid dysfunktionell postural hÄllning hos personer med lÄngvariga nackbesvÀr.

Muskuloskeletala skador Àr ett stort problem hos hÀstar som trÀnas och tÀvlas i kapplöpning, och orsakar smÀrta med pÄföljande hÀlta för individen och ger Àven ekonomiska förluster inom industrin. Av dessa Àr stressfrakturer i tredje metakarpalbenet distalt pÄ frambenet vanligast och utgÄngen Àr ofta katastrofal med avslut pÄ karriÀren och i vissa fall slakt. För denna typ av skada finns alltid en preexisterande patologi i benvÀvnaden. TrÀningen Àr högintensiv och krÀver en fysisk adaptation av rörelseapparaten. Den kraftiga mekaniska belastningen kan kopplas till predilektionsplatser för frakturerna, dÀr mikroskador i benvÀvnad utvecklas till fullstÀndiga frakturer.