Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstÄ barns kommunikation och interaktion vid anvÀndning av iPad. Observationer har skett pÄ tre olika förskolor som aktivt anvÀnder iPad i sin verksamhet. Studien har utgÄtt ifrÄn sociokulturella teorin om att barn lÀr av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar nÀr de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom ocksÄ att en interaktion sker barn- iPad dÄ barn vid flera tillfÀllen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet bÄde verbalt och icke verbalt.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjĂ€lpmedel har lett till att det finns fler sĂ€tt att lĂ€ra ut pĂ„ Ă€n de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, nĂ€r lĂ€randet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del anvĂ€nde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lĂ€rare.

Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare. Resultat: UtifrÄn resultatet om sjÀlvrapporterad hÀlsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen nÀrstÄendevÄrdare, och lika mÄnga i gruppen icke nÀrstÄendevÄrdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa.

Introduktion: BinokulÀr korscylinder (BKC) Àr ett sÀtt att mÀta den ackommodativa responsen pÄ nÀra hÄll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstÄnd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmÄga att ackommodera Àn presbyoper. Testet kan emellertid utföras pÄ tvÄ olika sÀtt, lÄg BKC och hög BKC, dÀr hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lÀmpa sig bÀttre för yngre personer.Syfte: Att pÄ icke-presbyoper mÀta den ackommodativa responsen med de tvÄ BKC-metoderna, lÄg och hög BKC, och se om nÄgon skillnad i resultat gick att faststÀlla. Vidare var att undersöka om möjligtvis nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt Àr att föredra pÄ yngre personer.Metod: De bÄda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion pÄ monokulÀrt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulÀr avstÀmning.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka svenska elevers religiositet.  FrÄgor som berörts Àr huruvida elever Àr religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser pÄ sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda pÄ om socialt bakomliggande faktorer kan pÄverka elevers religiositet. Uppsatsen har Àven Àmnat ta reda pÄ hur elever ser pÄ skolans religionsundervisning i förhÄllande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frÄgestÀllningar har undersökts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror pÄ nÄgon sorts högre makt eller personlig Gud.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som pÄverkar elever som Àr idrottsaktiva pÄ fritiden jÀmfört med elever som inte Àr idrottsaktiva pÄ fritiden, inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frÄgestÀllningar jag valt att arbeta utifrÄn Àr följande:(1) Hur motiverade Àr idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hÀlsaundervisningen? (2) Finns det nÄgon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler pÄverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolÀmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjÀlp av enkÀt som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade pÄ tvÄ skolor, i fyra olika klasser frÄn Ärskurs nio.

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Studien bygger pÄ redan insamlat material frÄn SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvÀndarna i gruppen 66-Äringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa hos icke internetanvÀndare var motsvarande resultat 64 procent.

Att drabbas av afasi kan innebÀra att en högst mÀnsklig förmÄga gÄr förlorad, vilket kan begrÀnsa patientens kommunikationsmöjligheter. DÀrmed stÀlls högre krav pÄ den icke verbala kommunikationen. VÄrdpersonal beskriver svÄrigheter att skapa förstÄelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvÄrdnaden kan dÀrför inte anpassas till den unika mÀnniskan. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvÀgar integreras, i omvÄrdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.