In this thesis, input data for energy performance calculations on commercialpremises have been studied. In energy performance calculations, where internal heat gain parameters are unknown, template values that, in a reasonable way represent the activity in the room, are necessary. These values can be used as input data for whole-year calculations, or for calculations on shorter periods of time.The purpose of the Sveby project is to create standardized work practice in energy issues for the construction industry. The work in this thesis is conducted to correlate with the purpose of the Sveby project, with aims of contributing with information and guidelines for the continuing work with commercial premises.In this report, suggestions for template values for internal gains parameters, based on research and calculations in the field are presented. Suggestions on how these can be implemented in a user-friendly way for two energy performance calculation software are also given, VIP Energy and IDA ICE.

Inom skogsbruket i Sverige framstÀlls Ärligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) dÀr subjektiva fÀltmÀtningar vanligtvis anvÀnds för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjÀlp av den nya nationella höjdmodellen och punktmoln med 3D data genererat genom automatisk stereomatchning av LantmÀteriets flygbilder. Skattningarna gjordes pÄ avdelningsnivÄ med hjÀlp av en areabaserad metod. För detta anvÀndes Riksskogstaxeringens provytedata som referensdata vid framtagningen av skattningsfunktioner i form av regressionsmodeller. Sambandet mellan provytedatat och metriker berÀknade frÄn 3D punktmolnet anvÀndes för att utveckla regressionsmodellerna.

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________Titel:Produktplacering som kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumÀrke genom integration i ett naturligt sammanhang.Författare:Amanda Krantz och Charlotte EdmanHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012.___________________________________________________________________________SyfteSyftet med uppsatsen Àr att analysera produktplacering som kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktÀristiska drag som kan hÀnföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar dessa kan ha för ett varumÀrke. Vidare vill vi undersöka nÀrheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis Àr vÄr ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering.I nÀrhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrÄgan;?Vilken funktion och inflytande har produktplacering som kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumÀrke?MetodI denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktÀr. Metodvalet föll sig naturligt dÄ ambitionen med uppsatsen varit att komma nÀra vÄrt problemomrÄde och gÄ pÄ djupet snarare Àn pÄ bredden.

Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

FjÀrrvÀrmesystemet har sedan dess begynnelse varit behovsstyrt. Detta innebÀr att kunden bestÀmmer hur mycket vÀrme som ska levereras, vilket leder till stora variationer i vÀrmeproduktionen. Variationerna leder till effekttoppar i fjÀrrvÀrmesystemet, dessa Àr dyra för energibolaget som dÄ tvingas starta sina spetslastanlÀggningar som oftast bestÄr av oljepannor.För att jÀmna ut effekttopparna i fjÀrrvÀrmenÀtet anvÀnder sig fjÀrrvÀrmebolagen i dagslÀget av ackumulatortankar som vÀrmebanker, dessa laddas ofta upp under natten dÄ effektbehovet frÄn nÀtet Àr lÀgre. De Àr Àven dyra att införskaffa samt att de krÀver driftunderhÄll. Genom att anvÀnda sig av redan befintliga vÀrmebanker i fjÀrrvÀrmenÀtet kan man undvika att investera i ytterligare ackumulatortankar.Genom att utnyttja redan befintlig teknik kan man anvÀnda flerbostadshus som virtuella vÀrmebanker.

Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förstÄelse av relationen mellan vatten- och energianvÀndning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestÀmda 20 veckorna begrÀnsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlÀgenheter i korridorform dÄ denna typ av boende ser ungefÀr likadan ut oavsett vart i Sverige de Àr byggda. En annan anledning till att studentboenden Àr en intressant mÄlgrupp Àr att energi- och vattenkostnaden ofta ingÄr i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvÀndningen. Studien har kartlagt fjÀrrvÀrmeÄtgÄngen och anvÀndningen av varmvatten i tvÄ utvalda fastigheter.Fastigheterna bestÄr av korridorsboenden och Àr belÀgna i Stockholm och LuleÄ.

Med tanke pÄ den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuelltÀmne. Inom bostadssektorn Àr potentialen att minska energiförbrukningen stor och blandflerbostadshusen Àr bostadsrÀtt den vanligast förekommande Àgarformen. StudiensfrÄgestÀllning Àr följande: Vilka faktorer pÄverkar HallÀndska bostadsrÀttsföreningar attenergieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olikapÄverkande faktorer först identifierats utifrÄn tidigare forskning. Den insamlade teorin harsedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom Àmnet.

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Flexibla affÀrssystem Àr ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrÄn en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer pÄ bÄde affÀrssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som anvÀnder systemet Agresso Business World. Syftet Àr att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affÀrssystem som möjliggör att anvÀndarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affÀrssystem men det som Äterfinns Àr att flexibiliteten kan bestÄ av teknisk flexibilitet, dvs.

Sedan 80-talet har instÀllningen till funktionsplanering av stÀder svÀngt frÄn funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen Àr att funktionsblandning frÀmjar stadsmiljöer för fotgÀngare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpÄfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men Àven om stadsrum och stadsformer pÄ pappret i mÄnga fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning sÄ blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfÀltet inse att istÀllet för att planera funktionsblandning mÄste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering mÄste verktyg och analysmetoder anvÀndas och utvecklas för att mÀta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

FjÀrrvÀrme tÀcker i dagslÀget cirka 56 procent av energibehovet för uppvÀrmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förvÀntas minska i och med ökade energieffektiviseringsÄtgÀrder och installationer av alternativa vÀrmekÀllor. Det har blivit allt vanligare att bÄde fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar pÄ att minska mÀngden inköpt energi och ett sÀtt att göra detta pÄ Àr att installera frÄnluftsvÀrmepumpar som ett komplement till fastighetens primÀra uppvÀrmningssystem. Det kommunalÀgda bostadsbolaget AB StÄngÄstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus dÀr FTX-system av flera anledningar inte Àr möjligt att installera. Installationen Àr aktuell i fastigheter som i dagslÀget har frÄnluftsventilation och sjÀlvdrag samt Àr högre Àn tre vÄningar.Installationen kommer att pÄverka den lokala fjÀrrvÀrmeleverantören Tekniska verken AB och dÄ Àven de Àr kommunalÀgda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frÄnluftsvÀrmepumparna kommer att ha pÄ de bÄda företagen samt pÄ kommunen i stort.

Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Örebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Örebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsomrÄde. Kostnadseffektiva energi- och tillgÀnglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges energianvÀndning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala anvÀndningen, dÀr 60 % av den andelen gÄr till uppvÀrmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som sÀger bland annat att till Är 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens grÀnser har Àven mÄlet att till Är 2050 ska bostÀdernas energianvÀndning ha reducerats med 50 % antagits.

NÀr nÄgon vill lÄna pengar krÀver lÄngivaren nÄgon form av sÀkerhet för lÄnet. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla lÄntagarens betalningsförmÄga Àr att nÄgon gÄr i borgen för lÄntagaren. MÄnga mÀnniskor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebÀr och Ätagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen Àr dispositiva, vilket innebÀr att det Àr avtalet som styr. Det Àr ofta en bank som Àr kreditgivare nÀr ett borgensÄtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulÀr.