Bakgrund: För att underlÀtta organisationers ansvarstagande gÀllande miljöpÄverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida anvÀnt verktyg Àr ISO 14001 vilken framhÄller stÀndiga förbÀttringar i förhÄllande till den enskilda organisationens satta miljömÄl. PÄ grund av standardens generella utformning Àr det upp till den enskilda organisationen att implementera denna pÄ ett sÀtt som bÀst passar verksamheten. Forskning pekar pÄ att ISO 14001 innehar en ledande roll dÄ det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock pÄvisar forskare att standarden inte Àr tillrÀcklig nÀr det kommer till kommersiella produkters miljöpÄverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en lÀngre tid ÀndÄ i stor utstrÀckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur miljöhÀnsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling dÄ man utifrÄn tidigare forskning kan anta att detta innebÀr organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Under de senaste Ären har planprocessen legat i fokus. I Stockholm rÄder en stor bostadsbristoch de lÄnga planprocesserna som kan strÀcka sig upp till fem Är eller mer har medfört att ettantal utredningar och rapporter har genomförts för att se vari problemen ligger. De lÄnga ochkomplicerade planprocesserna medför Àven att konkurrenssituationen mellan byggherrarpÄverkas dÄ enbart de större byggherrarna har den tid och resurser att genomgÄ dennautdragna process. I den nya plan- och bygglagen som infördes 2 maj 2011 fanns en delförÀndringar som hade som mÄl att effektivisera denna process men Àn finns det utrymme förförbÀttringar.I vÄrt examensarbete har vi analyserat tre projekt i tre olika kommuner för att se huruvida deutredningar som krÀvs skiljer sig mellan kommunerna. Kommunerna vi har valt Àr Stockholm,Solna och SödertÀlje och för att fÄ en mer nyanserad bild har vi pratat medstadsbyggnadskontoret i SödertÀlje kommun samt tvÄ exploatörer i Stockholm och Solna omderas syn pÄ processen.

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter Àr som hyresgÀster pÄ den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslÀngder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. DÀrutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning bÄde organisatoriskt och strategiskt. För att fÄ en tillförlitlig perception om dagens situation har sÄvÀl historisk utveckling samt rÄdande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider Àr begrÀnsad, sÄledes Àr förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare Àmnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gÀllande lokalförsörjning.Studien bygger pÄ en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

I samhÀllet Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, frÄn 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i omrÄdet. Holmen Skog, som Àger alla fastigheter i omrÄdet, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. VÄr uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvÄbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi Àven upprÀtta rumsbeskrivning och köksuppstÀllning samt ge förslag pÄ ledningsdragningar, tomtutformning och kÀllarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemÄl för ombyggnationen.

1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.

FjÀrrvÀrme tÀcker i dagslÀget cirka 56 procent av energibehovet för uppvÀrmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förvÀntas minska i och med ökade energieffektiviseringsÄtgÀrder och installationer av alternativa vÀrmekÀllor. Det har blivit allt vanligare att bÄde fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar pÄ att minska mÀngden inköpt energi och ett sÀtt att göra detta pÄ Àr att installera frÄnluftsvÀrmepumpar som ett komplement till fastighetens primÀra uppvÀrmningssystem. Det kommunalÀgda bostadsbolaget AB StÄngÄstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus dÀr FTX-system av flera anledningar inte Àr möjligt att installera. Installationen Àr aktuell i fastigheter som i dagslÀget har frÄnluftsventilation och sjÀlvdrag samt Àr högre Àn tre vÄningar.Installationen kommer att pÄverka den lokala fjÀrrvÀrmeleverantören Tekniska verken AB och dÄ Àven de Àr kommunalÀgda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frÄnluftsvÀrmepumparna kommer att ha pÄ de bÄda företagen samt pÄ kommunen i stort.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostĂ€der började produceras mellan Ă„ren 1961-1974, de sĂ„ kallade rekordĂ„ren. Under rekordĂ„ren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostĂ€der under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

Under 2010 var nÀstan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences Àr en bransch som tÀcker omrÄdena bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvÄrd. Branschen kÀnnetecknas av att företagen arbetar mycket utifrÄn framtida förvÀntningar och ej framstÀllda produkter. DÀrför Àr det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekrÀfta potentialen och problemen genomförs en due diligence. Due diligence Àr till för att finna styrkor och svagheter.

FrÄn och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, vÀrdera dessa till verkligt vÀrde. TillÀmpningen innebÀr att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga vÀrdet i resultatrÀkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning anvÀnds den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 Àr att framförallt underlÀtta för investerare nÀr det gÀller jÀmförandet av de olika bolagen.VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ vilka förÀndringar införandet av IAS 40 har Ästadkommit i Ärsredovisningarna samt hur RevisorskÄren ser pÄ IAS 40. Vi upptÀckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas vÀrde ökade markant.

Uppsatsen behandlar det förstĂ€rkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som Ă€r en viktig del av den svenska successionsrĂ€tten samtidigt som den Ă€r svĂ„r att tillĂ€mpa i praktiken. Det Ă€r dĂ€rför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rĂ€ttsomrĂ„de. Syftet med uppsatsen Ă€r dĂ€rav att utreda gĂ€llande rĂ€tt kring denna rĂ€ttsregel och pĂ„visa samt analysera de praktiska tillĂ€mpningssvĂ„righeter rĂ€ttsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den Ă€r i behov av en reform av nĂ„got slag. För att uppnĂ„ detta syfte anvĂ€nds en rĂ€ttsdogmatisk metod, dĂ€r rĂ€ttspraxis har en framtrĂ€dande betydelse i uppsatsen.NĂ€r nĂ„gon avlider ska dennes kvarlĂ„tenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprĂ€ttats. En arvlĂ„tare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott.

I dagens moderna samhÀlle möts en mÀnniska av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, pÄ gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, pÄ kaffekoppar, galgar, hus och klÀder och de Àr idag en sÄdan sjÀlvklarhet i vÄra liv att de flesta av oss knappt reagerar lÀngre pÄ alla de reklambudskap som angriper oss. KlÀder Àr en produktkategori dÀr varumÀrket ofta spelar stor roll och det som gör varumÀrken pÄ klÀder speciella Àr att de ofta har synliga logotyper som man bÀr med sig genom vardagen. DÀrigenom kan man sÀga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

SammanfattningBakgrundRÄoljor utgör den rÄvarumÀssiga grunden för cirka 40 % av den kommersiella energi- marknaden i vÀrlden. DÀrför oljemarknaden har en betydande ekonomisk och politisk roll i vÀrlden och betraktas priset pÄ rÄolja idag som en viktig faktor för utveckling av vÀrldsekonomin.PÄ senare tid har alla oroligheter i Mellanöstern, bland annat kriget i Irak och problematiken kring Irans kÀrnkraftverksamheter samt en ovanligt aktiv inledning pÄ orkansÀsongen i sydöstra Förenta staterna under 2005 drivit upp ett redan högt rÄoljepris.Enligt insatta aktörer pÄ marknaden Àr flygbranschen en av de beroende branscherna till oljesektorn. Den Àr beroende av oljeproduktion, oljepris och oljetillgÀnglighet. Det pÄstÄs att oljeprishöjningen kan leda till högre kostnadsposter och följaktligen negativ inverkan pÄ flygbolagens resultat. En ansenlig del av flygbranschens kostnader utgörs av brÀnslekostnader och dessa uppgÄr för nÀrvarande till mellan 10 och 25% för de flesta flygbolag.

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.