Vid en lantmÀteriförrÀttning ska förrÀttningslantmÀtaren ta hÀnsyn till ett antal villkor för att fÄ lov att göra en förÀndring i fastighetsindelningen dÀr fastigheter antingen nybildas eller ombildas. Fastigheter finns inte bara pÄ land, utan dess grÀnser kan vara belÀgna helt eller delvis i vatten. UtgÄngspunkten Àr att fisket ska höra till fastighetens vattenomrÄde. Detta vattenomrÄde kan Àgas dels ihop med det egna vattnet, dels sÄ kan det vara samfÀllt med flera andra fastigheter. Fisket kan Àven i sig utgöra en egen fastighet.

SammanfattningFastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mÀngder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trÀdde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte Àr att effektivisera energianvÀndningen i bebyggelsen och pÄ sÄ vis minska utslÀppen av farliga vÀxthusgaser. FastighetsÀgare med flerbostadshus i sitt bestÄnd skall senast vid utgÄngen av 2008 upprÀttat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimÀssiga prestanda men, utgör ocksÄ ett underlag för framtida energiinvesteringar.Som en reaktion pÄ den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsÀgare har för att energieffektivisera.Författarna valde vidare att undersöka om nÄgra ÄtgÀrdsförslag som presenteras i energideklarationen Àr fördelaktiga för fastighetsÀgare.Författarna har valt an anvÀnda sig av ett kvalitativt arbetssÀtt samt en deduktiv ansats.

Livbolag Àr stora kapitalplacerare och aktörer pÄ fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, sÄvÀl traditionellt som i dagslÀget, i huvudsak av direktÀgande i fastigheter. De frÀmsta skÀlen Àr driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktÀgda fastigheter Àr behÀftade med. I rÄdande lÀge finns dÀrför ingen anledning att anta att bolagen kommer att Àndra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt Àr livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser pÄ finansmarknaden och livbolagens begrÀnsade investeringsförhÄllning till och pÄ den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt vĂ€rde. Verkligt vĂ€rde har kritiserats pĂ„ grund av det bygger pĂ„ subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan fĂ„ negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att stĂ€lla ytterligare upplysningskrav gĂ€llande vĂ€rdering av tillgĂ„ngar till verkligt vĂ€rde. Denna studie behandlar hur vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde pĂ„verkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation pĂ„verkas vid vĂ€rdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde. För att uppnĂ„ studiens syfte har en kvalitativ metod anvĂ€nts dĂ€r djupgĂ„ende intervjuer genomförts.

TillgÄngen till offentliga och privata upphandlingar Àr den mest förekommande anledningen till att smÄ tjÀnsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om nÄgon faktor bidrar mer Àn nÄgon annan till företagens affÀrsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar nÄgon roll för upplevelsen av affÀrsnyttan, det Àr viktigare att man genomför arbetet Àn hur man gör det. De kommersiella fördelarna Àr i första hand beroende av de externa förhÄllanden som rÄder, exempelvis kundkrav och samhÀllsnorm. De interna faktorerna Àr dÀrför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med smÄ tjÀnsteföretag i Göteborgs kommun.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Real estate is defined as ground, which is divided into property. Ground means every part of the surface, which is situated within the country. There is no legal definition of property to be found. Property is usually explained as every unit, which legally should be registered in the register of landed properties. To constitute a property the property must permanently be suited for its purpose.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrÄn ett urval av artiklar frÄn tryck-media bÄde i Tyskland och utomlands. De frÄgor som stÀllts Àr: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skÀl? Hur har dessa utvecklats genom tiden frÄn Berlinmurens fall? Hur framstÀlls Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehÄllsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gÄng upptÀcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla pÄ fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och Äterföreningen har pÄverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media pÄ senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptÀckts i innehÄllet mellan de tyska och de utlÀndska artiklarna.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvÀrmningen uppmÀrksammats och miljöfrÄgor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utslÀppen. Mycket forskning inom omrÄdet gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, sÄsom lokaler och kontor. Studier har frÀmst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mÄl att uppföra 250 000 nya bostÀder inom sex Är. Detta vÀckte vÄr uppmÀrksamhet och uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplÄtelsen hyresrÀtt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressÀttningssystemet pÄverkar dessa fastighetsÀgare.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Denna uppsats behandlar hur bevarandeaspekten av ett kulturarv kan beaktas i kommersialiseringsprocessen av detsamma, i turismsammanhang. Vi har i uppsatsen granskat hur aktörer med olika intresseomrÄden inom turismbranschen resonerar kring bevarandeaspekten av ett kulturarv, för att pÄ sÄ vis kunna utlÀsa om och isÄfall hur deras resonemang skiljer sig Ät. Vi hoppas att med denna uppsats kunna bidra med nya idéer kring kulturarvsbevarande och dess relevans i turismsammanhang. I kommersialiseringen av ett kulturarv har vi sett att olika aktörer agerar utifrÄn sina egna intresseomrÄden och att kulturarv frÀmst brukas i ekonomiskt syfte. För att kunna skapa en balans mellan bevarandet och det kommersiella bruket av ett kulturarv, hÀvdar vi att de bevarande aspekterna mÄste lyftas fram, genom att se till de vÀrden som Àr orsaken till att kulturarv kommersialiseras i första skedet.

Sammanfattning Titel: Förvaltning i förĂ€ndring - en studie i hur ett fastighetsföretag arbetar kundfokuserat Ämne/Kurs: Fastighetsvetenskap, 10 poĂ€ng, FF7630 Författare: Anna Alvemo & Kristina Holm Handledare: Anna von Krusenstjerna & Karin Staffansson Pauli Nyckelord: Fastighetsvetenskap, KundvĂ„rd, Service management, Human resource management, Företagskultur. Bakgrund: Vart eftersom utbudet pĂ„ lokaler de senaste Ă„ren har ökat, har fastighetsföretagen börjat konkurrera om hyresgĂ€sterna. FörĂ€ndringen pĂ„ marknaden har lett till att fastighetsförvaltning gĂ„tt ifrĂ„n att enbart fokuseras pĂ„ fastighetens driftkostnader till att bli allt mer kundfokuserad. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur Aspholmen Fastigheter AB anpassat sig till de nya kraven pĂ„ fastighetsmarknaden. Det sker genom att fördjupa sig i hur de tre lokalkontoren arbetar för att stĂ€rka sina kundrelationer samt att Ă„skĂ„dliggöra hur företagskulturen ser ut. Metod: Undersökningen Ă€r en beskrivande studie som utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ metod. Det empiriska materialet Ă€r till största del inhĂ€mtat via personliga intervjuer med personal och ledning pĂ„ företaget. Det teoretiska materialet bestĂ„r av sekundĂ€rdata och Ă€r hĂ€mtad ur litteratur och rapporter. Teoretiska perspektiv: Kapitlet inleds med en generell presentation av lokalhyresmarknaden.

Syftet med undersökningen Àr att analysera hur svensk dagspress framstÀller Fotografiska museets utstÀllning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framstÀller konsten och konstnÀren som person. Undersökningsmaterialet bestÄr av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nÀttidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utstÀllningen. Jag har genom att nÀrlÀsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utstÀllningen, konstnÀren och konsten.Konstkritikerna framstÀller utstÀllningen som vÀlgjord och ett unikt tillfÀlle att fÄ se en konstnÀrskarriÀr under ett och samma tak dÄ den innehÄller över 250 bilder frÄn 1980-talet fram till 2012. Det Àr den största utstÀllningen som Fotografiska museet visat och den största utstÀllningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbÄge som följer vÀggarna pÄ Fotografiska.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.