SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrÄn, varför den Àr sÄ starkt rotad i vÄr företagskultur samt om den fortfarande Àr relevant i dagslÀget men kanske framförallt ocksÄ ifrÄgasÀtta varför den har en sÄdan legitimitet Àn idag. Bakgrunden till detta undersökningsomrÄde Àr att vi tidigare gjort en fallstudie dÀr vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagslÀget och vilka konsekvenser det innebÀr.Dessa frÄgestÀllningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebÀr alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras pÄ tvÄ intervjuer i kombination med en litteraturstudie som frÀmst fokuseras pÄ hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat pÄ tolkning snarare Àn analys dÄ vi ansÄg att detta lÀmpade sig bÀst för studien och har anvÀnt Barbara Czarniawskas teori om kritisk lÀsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.VÄr tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstÄr i samband med uppkomsten av den moderna industrin dÀr arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmÀn. De hÄrda vilkoren och dÄliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och fÄr fÀste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande Àr lika relevant idag som nÀr det uppstod.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.

Goda relationer Àr av stor vikt för att kunna knyta lÄnga och hÀlsosamma kundkontakter. Detta Àr sÀrskilt viktigt pÄ den industriella marknaden, dÀr kontakterna vanligtvis varar över decennier. FrÄgan Àr dÄ hur företag kan skapa dessa starka band gentemot sina kunder och vilka personer som bÀr ansvar för att detta skall intrÀffa, vilket Àr nÄgot som vi Àmnar besvara i denna studie. Vi har dessutom presenterat vilka personer som Àr involverade i relationerna och vad dessa gör. För att redogöra hur en kundrelation kan se ut har vi redovisat tio egenskaper som kÀnnetecknar relationen.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB TunnplÄt AB, vÀrmebehandlas bl.a. stÄl för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna vÀrmebehandling av stÄlet som kallas för mjukglödgning eller sfÀroidiseringsglödgning Àr en vÀldigt tidskrÀvande process, dÀr strukturella förÀndringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala vÀrmebehandlingscykler för fyra olika stÄlsorter dÀr kraven pÄ materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden pÄverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hÄrdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

Textil- och klÀdindustrin bygger tillsammans upp en komplex försörjningskedja med mÄnga olika aktörer, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. Tidigare forskning visar pÄ att det under de senaste decennierna skett en tydlig förflyttning av modeindustrins produktionsenheter, till utvecklingslÀnder med lÄga lönevillkor. Sveriges förhÄllandevis höga löne- och energikostnader, tillsammans med en strikt miljöpolitisk agenda, har resulterat i att svensk textil- och klÀdindustri kontinuerligt reducerats sedan 1960-talet. Trots den industriella nedrustningen, köper svenska konsumenter idag 15 kilo textil per capita, vilket Àr mer Àn nÄgonsin. Bomull Àr en mycket viktig fiber för den globala modeindustrin och anses idag vara en basfiber.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen. LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebÀr inte bara en förÀndrad byggprocess utan Àven förÀndrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar pÄ arkitekten och gestaltningsprocessens förÀndrade förutsÀttningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrÄn ett förbestÀmt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska vÀrden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingÄr i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till fÀrdig produkt i form av lÀgenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i tvÄ plan.

FörutsÀttningarna för skogsbruk och rennÀring skiljer sig mycket frÄn varandra, likasÄ markanvÀndningen och synen pÄ hur skogsmarken bÀst skall anvÀndas. Detta har lett till Äterkommande konflikter mellan skogsbruket och rennÀringen. För att rennÀringen skall kunna bedriva en uthÄllig renskötsel behövs tillgÄng till sammanhÀngande omrÄden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur mÄste regelbundet avverka skogen för att erhÄlla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel pÄ samma marker.

MÄlet med detta examensarbete Àr att bedöma möjligheten för generell modellering av riktning av tunna stÄlband med hjÀlp av finita element metoden (FEM). Detta Àr ett delmoment inom ett EU-projekt rörande bandformskontroll i kallvalsning och kontinuerliga glödgningslinjen. I detta arbete har fokus legat pÄ att skapa en modell som löses med FEM för ett befintligt riktverk pÄ Outokumpu Stainless i LÄngshyttan för att se om möjligheten för allmÀn modellerering av riktning med hjÀlp av FEM Àr möjlig. Valsningsförsök pÄ ett stÄlband har gjorts pÄ LuCoil i LuleÄ dÀr planhetsfel medvetet har valsats fram och uppmÀtts. Detta stÄlband har sedan riktats vid försök pÄ Outokumpu Stainless i LÄngshyttan och data frÄn riktningen har samlats in.

Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, sÄ kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part fÄr ut ett högre vÀrde frÄn den. För att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intÀkter vara kÀnda. DÀrför Àr detta examensarbete dÀr jag kartlÀgger merparten av dessa en viktig del i processen. Lavbeteslandet som CPR nyttjas av bÄde skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel pÄ marken,samt av rennÀringen, vilken anvÀnder det som betesmark. Skogsbolagens mÄl med anvÀndningen av lavbeteslandet Àr att maximera volymtillvÀxten av virke.

De flesta av oss har nÄgon gÄng upplevt de negativa kÀnslor som utanförskap framkallar. Landskapsarkitektens uppgift i samhÀllet Àr ofta att skapa mötesplatser som ger förutsÀttningar för mÀnniskor att kÀnna gemenskap och tillhörighet. TillgÀnglighet och anvÀndbarhet Àr tvÄ nyckelord vid utformandet av en mötesplats för alla. Skapandet av fler tillgÀngliga mötesplatser kan vara en vÀg att motverka det utanförskap som personer med funktionsnedsÀttning ofta upplever i samhÀllet. Kunskapen om att naturen stÀrker mÀnniskans vÀlbefinnande har anvÀnts inom vÄrden under lÄng tid. I samband med den industriella revolutionen upphörde vÄrt direkta beroende av naturen och bidrog till att den starka roll naturen spelar i vÄra liv försummades.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.