Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Relationen till den egna kroppen Àr för mÄnga kvinnor en kÀlla till lÄg livskvalitet och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering pÄ kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstÀmdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmÀrksammades Àven. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ?single case?-design anvÀndes och data analyserades genom Rn-metoden.

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

Syftet med studien var att beskriva vad som krÀvs för nÀrvaro i den vÄrdande relationen, utifrÄn vÄrdares och vÄrdtagares erfarenheter. Att se pÄ vad som ger en nÀrvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vÄrdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrÄn denna uppsats syfte beskriva innehÄllet. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela mÀnniskan, SjÀlslig och kroppsligberöring, VÀgen till att knyta an samt VÄrdarens tillgÄngar. Resultatet visar att bekrÀftelse, vÄrdarens bemötande, fysisk och mental nÀrvaro samt kommunikationen Àr vÀsentligt för hur nÀrvaro upplevs av mÀnniskor.

I studier av igenkÀnning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrÄn indelning av deltagarna i pÄhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter pÄ liknande sÀtt kunde framkallas pÄ Älders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i tvÄ grupper: röd och grön. DÀrefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfÀrg pÄ datorskÀrmen, medan deltagarna skattade talarens Älder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Uppsatsens grundlÀggande syfte Àr att belysa revisorernas sÀtt att arbeta kring anmÀlningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig frÄn revisionspraxis generellt sett, jÀmför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervÀrdering har förÀndrats över tid. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmÀlningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som pÄverkar utvecklingen av denna inom revision.

MÄnga företags anvÀndande av konsulter har under de senaste Ären ökat och det finns luckor i forskningen kring denna yrkeskategori. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida individuella och arbetsrelaterade faktorer hos konsulter pÄverkar uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt i relation till en uppdragsgivare. Deltagarna var 172 konsulter, frÄn tre konsultföretag, som besvarade en enkÀt delvis hÀmtad frÄn projektet PSYCONES. Resultatet visade att konsulternas individuella samt arbetsrelaterade faktorer pÄverkade det psykologiska kontraktet och att det som pÄverkade mest Àr grad av tillit gentemot uppdragsgivare, antal arbetade timmar i veckan samt Älder. Dock pÄverkade inga av faktorerna kopplade till konsultrollen uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt.

C-uppsatsen baseras pÄ en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten pÄ ABB Sverige AB. Syftet Àr att beskriva informationsdesignens roll i sÄvÀl den dagliga verksamheten som den övergripande instÀllningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jÀmföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten frÄn den empiriska undersökningen..

Detta arbete syftar till att undersöka vilket konventionellt ballistiskt skydd som krÀvs för att undvika penetration frÄn finkalibriga projektiler, RSV-stridsdelar samt penetrerande stridsvagnsmina. Arbetet tar sitt ursprung i en handbok utgiven av FMV dÀr stridsdelar som kan förekomma i Afghanistan behandlas. Handboken anger data och prestanda för dessa stridsdelar och det Àr dÀrifrÄn arbetet tar uppgifter om genomslagsförmÄga för stridsdelen. Skyddsprinciper och verkansprinciper för stridsdelar hÀmtas i huvudsak frÄn rapporter utgivna av FOI samt frÄn litteratur utgiven av FHS. Arbetets beskrivande delar inleds med en redogörelse för homogena ballistiska skyddsmaterial av metall samt keramer.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Syfte: Syftet i denna studie uppkom ur vÄrt intresse för nyckeltalsanvÀndning inom ett relativt nytt omrÄde som hÄllbarhet. Vi lÀste pÄ om hÄllbarhetsnyckeltal och ur denna tidigare forskning inom Àmnet sÄ blev vÄrt syfte att skapa en ökad förstÄelse kring den praktiska anvÀndningen samt nyttan med hÄllbarhetsnyckeltal, med avseende pÄ TBL-modellen.Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ forsningsmetod inom vilken personliga intervjuer har utförts pÄ fem fallföretag. Intervjuerna spelades in och sedan jÀmfördes samt analyserades resultatet av dessa med det teoretiska ramverket inom studien.           Resultat & slutsats: Studien har visat pÄ vilken praktisk anvÀndning samt nytta hÄllbarhetsnyckeltal har eller skulle kunna ha för företag eller organisationer. Studien har dÀrutöver ocksÄ visat pÄ att företag och organisationer aktivt talar om hÄllbarhet samt att hÄllbarhetsfrÄgor Àr integrerade i den dagliga verksamheten..

 Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur förskollÀrare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollÀrare pÄ sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-Äringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar vÀrdena solidaritet, frihet, förstÄelse, jÀmlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Syftet Àr att beskriva och analysera förskollÀrarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) pÄverkar barnets kommunikativa förmÄga och hur detta pÄverkar barngruppen. Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk teori dÀr halvstrukturerade intervjuer samt en observation har anvÀnts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollÀrare via mejlkontakt. Det genomfördes Àven en observation pÄ en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förstÄelse för att alla Àr olika.