JÀgerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förÀndringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam vÀrdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, enheten för socialt arbete, 2009. FörÀndringsarbete sker stÀndigt inom organisationer med syfte att förÀndra, förbÀttra samt utveckla verksamheten.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att bidra till en bÀttre förstÄelse för anstÀlldas upplevelser av Strategic Human Resource Management, och organisationens arbetsgivarvarumÀrke. Studien genomförs pÄ en organisation inom den offentliga sektorn. Metoden för datainsamling för denna studie Àr dokument samt semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultatet visar pÄ att medarbetarnas upplevelser gÀllande de strategiska aktiviteterna kopplade till HR Àr positiva samt att de bidrar till organisationens attraktionskraft som arbetsgivare. Teoretiska implikationer för denna studie Àr att den visar pÄ anstÀlldas upplevelser kring strategiska aktiviteter samt deras upplevelser kring kopplingarna mellan SHRM och organisationens attraktionskraft som arbetsgivare.

Följande Àr en översikt över mitt kandidatarbete som jag arbetade med under vÄren 2009. Dokumentets första del beskriver projektets mÄl, uppbyggnad och slutresultat samt min arbetsprocess. I del II reflekterar jag över mitt arbete och vad jag har lÀrt mig. Till slut finns en ordlista dÀr en del facktermer förklaras, samt nÄgra utdrag ur designdokumentet som var en del av mitt projekt..

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av företaget Releye i Stockholm. MÄlet var att skapa ett smidigt utlÀggsredovisningssystem Ät de anstÀllda dÀr de varje mÄnad kan redovisa utlÀgg som har behövts göras exempelvis under en resa för att trÀffa en kund. Projektet bygger i huvudsak pÄ ASP.NET MVC 3, jQuery samt MSSQL. Resultatet blev en funktionell webbapplikation dÀr anvÀndaren enkelt kan lÀgga till, Àndra eller ta bort utlÀgg via ett intuitivt grÀnssnitt samt se historik för tidigare mÄnader..

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning pÄ tre grundskolor Ärskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur Àmnet utvecklats sedan den senaste lÀroplanens intrÀde. Den insamlingsmetod som har anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gÀller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmÀssiga aspekter.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsÀmnet samt deras Äsikter om de metoder (tillvÀgagÄngssÀtt) som deras lÀrare anvÀnder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslÀrare. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien Àr att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lÀrorik.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Vad som motiverar elever att gÄ till samt vara i Yrkesgymnasiet.

MÄl och rutiner Àr nÄgot som Àr intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mÀter och sÀtter realistiska mÄl med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingÄr i systemförvaltning och ska vara till hjÀlp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ÀmnesomrÄdet. Enligt teorier skall mÄlen bl.a. vara mÀtbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnÄ mÄlen. Det har visat sig att organisationer fÄr mÀtbara mÄl genom att jobba enligt styrkort, utvÀrderingsrapporter samt tidsstudier.

Syfte: Syftet Ă€r att med hjĂ€lp av tvĂ„ projektutvĂ€rderingsmodellerna studera tvĂ„ olika projekt och se hur dessa fungerar i praktiken samt komma fram till vilka bestĂ„ndsdelar en adekvat samt vĂ€lfungerande projektutvĂ€rdering bör innehĂ„lla.Metod: Jag har valt en kvalitativ metodansats dĂ€r fem intervjuer har genomförts för att nĂ„ djupare förstĂ„else för det valda Ă€mnet. Intervjuerna har varit semistrukturerade i sitt slag dĂ„ jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ olika utvĂ€rderingsmodeller som utgĂ„ngspunkt i intervjuprocessen.Resultat och slutsats: Det fanns vissa skillnader samt likheter mellan de tvĂ„ utvĂ€rderingsmodellerna vilka jag har redogjort för och dĂ€refter har jag tydliggjort de delar som jag anser att en utvĂ€rderingsmodell bör bestĂ„ av för att fungera pĂ„ ett adekvat sĂ€tt. De huvudsakliga punkter som jag kom fram till var; val av utvĂ€rderingsinriktning, tidpunkt för utvĂ€rderingsarbetet, typ av frĂ„gestĂ€llningar, utvĂ€rderingspart samt anledningen till utvĂ€rdering.Förslag pĂ„ fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utvĂ€rdera ett enda projekt med hjĂ€lp av bĂ„da utvĂ€rderingsmodellerna för att pĂ„ ett tydligare sĂ€tt se skillnaderna mellan Reflectmetodiken och Åttapunktsprogrammet. Förslag pĂ„ andra val av fortsatt forskning Ă€r en mer djupgĂ„ende analys av Reflectmetodikens olika fokusomrĂ„den samt deras placeringar och viktningar pĂ„ Reflectus positioneringskarta.Uppsatsens bidrag: Jag hoppas att min studie kan bidra till en ökad förstĂ„else för begreppet projektutvĂ€rdering samt framhĂ€va vikten av denna process och dessutom bidra till fortsatt forskning inom mitt valda Ă€mne..

Bakgrund: Studier visar att smÀrta Àr vanligt förekommande hos Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Dock kan det vara svÄrupptÀckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svÄrt att uttrycka sig genom ord. Demens Àr ett samlingsnamn pÄ olika symtom som beror pÄ att hjÀrnans funktion Àr skadad. Sjukdomen kan ge minnessvÄrigheter, sprÄkliga svÄrigheter samt pÄverkan pÄ beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vÄrdpersonalen kan identifiera smÀrta hos personer med demenssjukdom som har svÄrt att uttrycka sig genom ord.

Denna uppsats undersöker vad som pÄverkar lÀrares upplevda problem med arbetsförhÄllanden samt deras upplevda arbetstillfredsstÀllelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, Älder samt upplevt stöd frÄn rektorn ofta Àr prediktorer för dessa begrepp. Datan Àr hÀmtad frÄn Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) frÄn 2011. UtifrÄn dessa data utförs multipel regression samt jÀmförelser av medelvÀrden och andelar med hjÀlp av makron för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning pÄ akademisk framgÄng har betydelse för lÀrares upplevelser..

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur mycket mÄlsprÄk spansklÀrare anvÀnder i klassrummet samt att ta del av deras Äsikter om mÄlsprÄksanvÀndning. Med utgÄngspunkt i forskningen om mÄlsprÄksanvÀndning samt vad som betonas i kursplanen för moderna sprÄk (SKOLFS 2000:87) angÄende mÄlsprÄksanvÀndning gjorde jag en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativ metod. TvÄ lÀrare som undervisar i spanska pÄ gymnasienivÄ medverkar i undersökningen som bestÄr av fem observationer av deras undervisning i spanska steg 1 till steg 3, samt tvÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder mÄlsprÄket framförallt vid sprÄkrelaterade uppgifter, exempelvis vid genomgÄng av texter, medan modersmÄlet anvÀnds för kommunikation med eleverna, för att ge instruktioner och information samt vid grammatikundervisning. BÄda lÀrarna anser att mÄlsprÄksanvÀndning i klassrummet Àr viktigt, men att mÄlsprÄket inte kan anvÀndas uteslutande i alla situationer.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..

Det hÀr examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning pÄ empati och trygghet. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt pÄ vilket sÀtt pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolans vardag. Jag har utgÄtt frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? PÄ vilka sÀtt kan pedagoger anvÀnda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frÄgor har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var bÄde pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var Àven verksamhetsansvarig pÄ en teaterförskola.