Demens Àr en sjukdom som ökar i samhÀllet till följd av att den Àldre populationen ökar. Sjukdomen innebÀr ofta en försÀmrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhÀllsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförÀndringar Àr exempelvis oro, aggressivitet samt depression. LÀkemedel Àr en vanlig förekommande ÄtgÀrd vid beteendeförÀndringar, men innebÀr ofta negativa konsekvenser sÄsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik Àr dÀrför ett alternativt sÀtt till lÀkemedel för att lindra beteendeförÀndringar, dÄ musiken skapar en lugn atmosfÀr och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade pÄ musik.

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Low Carb High Fat (LCHF) ses som en striktare variant av GI eller Atkins och Ă€r en diet riktad framförallt till personer som lider av det metabola syndromet, dĂ€r man utesluter i princip alla kolhydrater för att undvika blodsockerhöjningar. Överviktiga och diabetiker som testat denna diet har bĂ„de fĂ„tt bĂ€ttre blodfetter, viktnedgĂ„ng samt ett förbĂ€ttrat blodsocker men samtidigt finns det mĂ„nga motstrĂ€vare ? framförallt SNR (svenska nĂ€ringsrekommendationer). Syftet med detta projekt var att visa effekterna hos friska, normalviktiga personer som genomgĂ„tt en tre veckors dietperiod med LCHF kost. Hur vikten, blodfetterna samt det psykiska har pĂ„verkats.

I studier av igenkÀnning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrÄn indelning av deltagarna i pÄhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter pÄ liknande sÀtt kunde framkallas pÄ Älders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i tvÄ grupper: röd och grön. DÀrefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfÀrg pÄ datorskÀrmen, medan deltagarna skattade talarens Älder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rutiner och perspektiv pÄ anmÀlningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förstÄelse för anmÀlningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer anvÀndes som metod och utfördes pÄ en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades tvÄ förskollÀrare, en specialpedagog samt en förskolechef. PÄ skolan intervjuades tvÄ lÀrare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgÄr det att de intervjuade förskollÀrarna, lÀrarna samt specialpedagogen anser att det Àr otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad frÄn förskolechef och rektor som anser att detta Àr tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansÄg att en stor del av lÀrarens roll innebÀr att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ lÀrande samt hur de ser pÄ att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan frÀmja elevers lÀrande. I litteraturgenomgÄngen har vi anvÀnt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det gÄr att nÄ ut till elever pÄ olika sÀtt. För att fÄ en djupare insikt i hur forskare tÀnker kring hur pedagoger kan nÄ ut till elever, har vi valt att utgÄ frÄn följande rubriker: lÀrande, lÀrarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lÀra, lekfullt lÀrande samt utveckling av lÀrande och tÀnkande.I vÄr uppsatsstudie valde vi att utgÄ frÄn kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. UtifrÄn vÄr studie kom vi fram till att det gÄr att kombinera olika tankar som pedagoger har nÀr det gÀller att nÄ ut till elever och det Àr en fördel dÄ lÀrande nÄs pÄ ett varierat sÀtt. I analysen utgick vi frÄn respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den hÀr studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för vÄld i sitt förhÄllande upplevs av andra. En enkÀtundersökning utfördes pÄ fyra gymnasieklasser dÀr eleverna lÀste en fiktiv berÀttelse om en kvinna som blir utsatt för vÄld i sitt förhÄllande. De besvarade frÄgor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av vÄld. Resultatet av studien behandlades frÀmst kvalitativt, men ocksÄ genom statistiska analyser.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister anvÀnder sig av Instagram samt hur de ser pÄ online-identitet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: ?Hur liknar samt skiljer sig anvÀndandet av Instagram mellan mÀnniskor födda pÄ 1960-talet mot de födda pÄ 1990-talet??, ?Om och i sÄ fall hur skiljer anvÀndarna mellan sin online-identitet och de personer de Àr i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgÄ ifrÄn ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och sjÀlvidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhÀlle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar pÄ att det inte Àr sÄ stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi sÄg snarare fler likheter.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare Ärs samhÀllsorienterande Àmnen har kring begreppetÀmnesintegration, samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning Àmnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning Àr semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn pÄ begreppet Àmnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta stÀlldes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten Àmnesintegration, samt de lÀroplaner ochkursplaner för samhÀllsorienterade Àmnena dÀr Àmnesintegration finns som ett begrepp.Det framgÄr i litteraturen att Àmnesintegrationen Àr grundlÀggande för elevernasförstÄelse och stÄr inte i motpol till Àmnesbunden undervisning. Pedagogerna Àr positivtinstÀllda till att arbeta Àmnesintegrerat och gör det gÀrna; men Àr Àmnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar pÄ ett begrepp med ett flertal definitioner, dÀr det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, nÀr och i vilken omfattning det passar att arbeta pÄ detta sÀtt..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.

Syftet med studien var att undersöka vilka evidensbaserade omvÄrdnadsÄtgÀrder det finns för att förebygga trycksÄr. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva ÄtgÀrder som sjuksköterskan tillÀmpar samt i vilken utstrÀckning detta sker. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Cinahl och Medline samt via sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna skulle vara publicerade Är 2003 eller senare, skrivna pÄ svenska eller engelska samt tillgÀngliga i fulltext.

Sömnen har en rehabiliterande och Äteruppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vÄrt liv i sömn. Under perioder dÄ individen utsÀtts för stora pÄfrestningar blir sömnen Ànnu viktigare. Att vara patient och vÄrdas pÄ ett sjukhus anses vara en pÄfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att frÀmja god sömn hos patienterna. Detta Àr en deskriptiv litteraturstudie dÀr data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Arbetet omfattade en utredning av samtliga lÄssystem inom det utvalda praktikfallet TorpgÀrdsskolan. Arbetet gick Àven pÄ att analysera systemen samt att utarbeta ett lösningsförslag som förbÀttrar sÀkerheten och hanteringen av de framtida lÄssystemen vid TorpgÀrdsskolan samt Bodens kommun..