Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat väldigt mycket sedan IT-bubblan sprack år 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var därför att undersöka hur IT- och kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har på nystartade företag inom IT- och kommunikationsbranschen. Forskningsfrågorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de väljer samt söker finansiering och hur de påverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar.Metod: Studien bygger på metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom årsredovisningar. Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fått riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskällor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast använda intern finansiering.

Resultaten tyder på att ett fastighetsbolag som har möjlighet att värdepapperisera ett fastighetsbestånd utan att det medför några följdeffekter på företagets övriga finansiering, då lämpligast genom att värdepapperisera ett representativt urval av fastighetsbeståndet, generellt kan erhålla en billigare finansiering än traditionell skuldfinansiering. Det krävs dock att värdepapperiseringen struktureras på ett tillfredställande sätt så att den/de berörda fastigheten/fastigheterna erhåller en optimal rating med låg volatilitet utifrån den tillgångsklass som fastigheten/fastigheterna tillhör, samt att de kostnader som tillkommer på grund av strukturering och minskad flexibilitet inte underminerar kostnadsfördelarna. Främst beror denna slutsats på att värdepapperiseringen medför väldigt låg eller ingen managementrisk, ökad transparens, diversifiering av långivare samt tillgång till en stor europeisk investerarbas..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,och i så fall på vilket sätt, finansieringen skiljer sig mellan allmännyttiga och privatabostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tiobostadsföretag med främst bostäder i innehavet. Fem av företagen är allmännyttiga ochfem är privata. Eftersom det är bostadsbolagens situation i dagsläget som undersöks ärstudien i första hand beskrivande och eftersom det är förhållandet vid en viss tidpunktsom undersöks är det en tvärsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kortför relevant investeringsteori medan tyngden lagts på finansieringsteorin.Undersökningen visar att både allmännyttiga och privata bostadsföretag har en varieradlåneportfölj och de flesta använder sig av både intern och extern finansiering.

I Sverige har det under en längre tid varit ett varierat kapitalutbud för småföretag. Dessa företag har olika förutsättningar när de ska välja finansieringsform. Småföretagare vill ofta i största mån behålla kontrollen över sitt företag och därför är det viktigt för dessa företag att välja den typ av finansiering som gör att företaget bibehåller självständigheten. Småföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna växa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel räcker sällan till investeringar och det kan krävas extern finansiering, dock har småföretag ofta svårt att bli beviljade banklån eftersom att de har för lite att lämna som säkerhet.

Syftet med uppsatsen är att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande på regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen påtvå frågor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering när kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrämjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret på frågeställningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig på en finansiering utanför anlagsposten förfredfrämjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop två anslag till ett för att fåflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrämjande truppinsatser. Det visade sig även attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske.

Företagens kapitalstruktur är den mix av eget kapital och skulder som återfinns i den högra sidan av balansräkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsättningsgraden, det vill säga förhållandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som säger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det är dock omdiskuterat vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkät undersöka ett antal faktorer som kunde tänkas påverka företagens finansiering.

Kommer snart ;).

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har påverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utsträckning fastighetsbolagen har börjat använda alternativa finansieringssätt i sin verksamhet. Detta ämne är intressant då finanskrisen har haft en stor inverkan på det ekonomiska klimatet världen över vilket också inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna.Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestående av ett antal intervjuer medrepresentanter från flera fasighetsbolag och banker.Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förändringar i fastighetsbolagensfinansiering. Användningen av alternativa finansieringssätt, såsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta är att bankerna i många fall har velat begränsa sin utlåning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat på grund av bland annat högre kapitaltäckningskrav för bankerna.Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsätta framöver och alternativa finansieringssätt kommer i större utsträckning användas som komplement till banklån och stamaktiekapital..

För att den ekonomiska tillväxten inte ska stagnera krävs det att nya företag hela tiden startas. Antalet nystartade företag i Sverige år 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procentjämfört med år 2000. Det innebär att antalet nystartade företag nu är tillbaka på samma nivå som 1996. Det finns vissa regionella skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartade företag är Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtlands län. Vi ställde oss frågan om alla har samma möjlighet att starta företag eller om exempelvis en ung företagare missgynnas av sin ålder.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Då nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöver självfinansiering två vanliga metoder, banklån och riskkapital. Det finns klara skillnader med att finansiera starten med de två ovannämnda metoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen är väldigt lika och störst fokus läggs på entreprenören och aktiebolagets affärsidé. Den största skillnaden är angående de krav som ställs, där banken nästintill alltid kräver någon form av säkerhet för lånen medan riskkapitalbolagen istället blir aktiva ägare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur banker och riskkapitalbolag agerar då ett nystartat aktiebolag ansöker om finansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kan uppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen. Uppsatsen har präglats av det hermeneutiska synsättet där en kvalitativ undersökningsmetod har använts.

The interest in businesses active on the countryside and their funding situation has increased in recent years. In a survey, conducted by Leif Berndtsson (2003), it was reported that there is a lack of external capital in rural areas. According to Berndtsson (2003) the lack of external capital inhibits the rural firm?s growth. The essay attempts to answer whether the shortage of external capital is a factor that inhibits development for rural businesses.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.