Background: In the current labor and business policy debate in Sweden there is a major focus on the need for it to become easier to set up small firms, and that it needs to become easier for small firms to hire staff. In order to set up and run a business, funding is required. Firms can choose to work more or less actively with this issue, but they all need to relate to it. There are basically two ways to fund a business, either through equity or through debt. The ratio between these two sources is called the firm?s capital structure.Purpose: To chart the capital structure of small firms in Sweden.

FrĂ„n mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksrĂ€ntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att mĂ„nga av de svenska smĂ„spararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter Ă€n enbart bankkonton. Warranter har hĂ€r varit ett billigt men riskfyllt alternativ pĂ„ börsen. En warrant Ă€r vĂ€ldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anstĂ€lld av emittenten) anvĂ€nds för att kontinuerligt stĂ€lla köp och sĂ€ljkurser för en warrant. Detta innebĂ€r att prissĂ€ttningen sker subjektivt, vilket leder oss till vĂ„r problemformulering som lyder:Är det möjligt att urskilja olika prissĂ€ttningsstrategier hos emittenterna nĂ€r det gĂ€ller den implicita volatiliteten?Med tanke pĂ„ detta problem har vi valt att utgĂ„ frĂ„n en kvantitativ studie och valt att se det frĂ„n smĂ„spararnas perspektiv.

NÀr ditt företag söker ett lÄn undersöker banktjÀnstemannen företagets framtida förmÄga att betala rÀntor och amorteringar pÄ ditt lÄn, dvs. ÄterbetalningsförmÄgan. För att avgöra företagets ÄterbetalningsförmÄga görs en kreditbedömning vilken grundar sig pÄ hÄrd och mjuk information. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om vÄra tre erfarenhetsvariabler: antal Är som kreditbedömare, tidigare erfarenhet av företagande och formell utbildning pÄverkar informationshanteringen under bedömningsprocessen vid kreditgivning till svenska företag. Vi har valt en kvantitativ ansats för att bÀttre kunna förklara skillnaderna och försöka generalisera.

Vi har fÄtt i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrÄnvaron Àr högre pÄ en av företagets avdelningar. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrÄnvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriÀrvÀgar, organisationens innehÄll och arbetets innehÄll kan pÄverka till en högre korttidssjukfrÄnvaro. Vi undersöker Àven om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  VÄr uppdragsgivare, som Àr en svensk pappersindustri, har genom deras hÀlsobokslut 2013 uppmÀrksammat en högre korttidssjukfrÄnvaro pÄ en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrÄnvaro frÄn journalskriven sjukskrivningsdata.

Under slutet av 90-talet vÀxte flertalet alternativa marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spÄr. Behovet och kvaliteten pÄ dessa marknadsplatser har ifrÄgasatts under senare Är och intresset för noteringar har minskat till nÀstan noll. Marknadsplatserna sjÀlva anser att de Àr ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lÀgre noteringskrav och kostnader ger de tillvÀxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan pÄvisas att de alternativa marknadsplatserna inte Àr korrelerade med de stora marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter.

Bakgrund: Investeringar har en stor pÄverkan pÄ alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen Àr vÀsentligt. Det vanligaste Àr att olika kalkylmetoder anvÀnds vid investeringsbeslut, samtidigt som det pÄvisats att annat Àn finansiell information ocksÄ Àr av stor vikt. Kommuners specifika förutsÀttningar; om samhÀllsnytta som övergripande mÄlsÀttning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig Ät jÀmfört med företag. De specifika förutsÀttningarna krÀver dock korrekta underlag för beslut vad gÀller val av metoder och kriterier. PÄ grund av en begrÀnsad forskning angÄende kommuners sÀtt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlÀgga de svenska kommunernas tillvÀgagÄngssÀtt vid investeringsbedömningen av anlÀggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie Àr att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och dÄ specifikt vid projekt i byggnader och anlÀggningar.  Metod: Genomförandet innebÀr en metodkombination med bÄde semi-strukturerade intervjuer och enkÀter till Sveriges alla kommuner.

SmÄföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och dÀrmed Àr smÄföretagandet viktigt för det svenska nÀringslivet. BanklÄn utgör idag den vanligaste externa kapitalkÀllan för smÄföretag som söker finansiering och dÄ det innebÀr risk för bank att lÄna ut pengar krÀvs det en finansiell bedömning av bankens handlÀggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kÀnnetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handlÀggare samlar in och tolkar signaler frÄn smÄföretag. DÄ det finns utrymme för bankens handlÀggare att tolka smÄföretagens signaler Àr det relevant att studera hur handlÀggares kunskapsstrukturer pÄverkar finansiell lÄnebedömning. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, och (2) utveckla en modell bestÄende av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av smÄföretags lÄneansökningar.

Fysisk aktivitet Àr idag en bristvara hos mÄnga mÀnniskor och inaktiviteten har blivit ett samhÀllsproblem som innebÀr stora hÀlsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. SjukvÄrden anvÀnder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fÄtt namnet FaR ? Fysisk aktivitet pÄ Recept och den bygger pÄ tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan företagets skuldsĂ€ttningsgrad och förĂ€ndring i rĂ€ntabiliteten pĂ„ totalt kapital. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka vilket mĂ„tt av förĂ€ndring som bĂ€st kan förklara förĂ€ndringar i den finansiella risken. Teorin hĂ€mtas frĂ„n professor Sven-Erik Johansson som i boken Företagets lönsamhet, finansiering och tillvĂ€xt, framför tesen om att företag bör justera sin skuldsĂ€ttningsgrad efter sin affĂ€rsrisk. AffĂ€rsrisken hĂ€rleds frĂ„n hĂ€vstĂ„ngsformeln och betecknas sĂ„ledes som ∆Rt. För att testa denna teori har författarna gjort en omfattande datainsamling av samtliga A-listenoterade företags resultat- och balansrĂ€kningar under Ă„ren 1980-2002.

Uppsatsen behandlar malariaproblematiken i Tanzania. Den syftar frÀmst till att kartlÀgga de insatser som gjorts för att förhindra framfarten av malariarelaterad mortalitet hos barn under 5 Är. Vitala aspekter i kampen mot sjukdomen Àr en effektiv distribution av myggnÀt behandlande med insektsdödande gifter till gravida kvinnor och spÀdbarn vilka löper störst risk att drabbas av sjukdomen pÄ grund av nedsatt immunförsvar.De ekonomiska implikationerna av malaria Àr dramatiska och drabbar det enskilda hushÄllet hÄrt, framförallt genom dess dramatiska reducerande av individens humankapital.I Tanzania kom dylika insatser i gÄng ordentligt först i början av 2000-talet. Brist finansiering för malariakontrollprogram tillsammans med utbildnings och informationsrelaterade implenteringsproblem har lett till att man Ànnu inte kunnat skönja nÄgra direkta positiva resultat i termer av sjunkande mortalitets siffror.En kontinuerlig ökning av likvida medel, dramatiska ökningar av förekomst av nÀt i Tanzaniska hem samt en bÀttre generell kÀnnedom om sjukdomen och vad man som hushÄll kan göra för att minimera riskerna har lett till förhoppningar om att resultat snart kommer tydliggöras. FrÄn regeringshÄll har en effektivare hÀlsorelaterad policyutformning tillsammans med tydliga strategiprogram för kontrollerandet av sjukdomen, speciellt i avseende pÄ effektivt utnyttjande av bistÄndsmedel, ytterligare bidragit till att malariaproblematiken i landet verkar vara pÄ vÀg att stagnera och avta..

Syftet med uppsatsen Àr att se vad som förÀndrats i bankernas krav pÄ utlÄning vid fastighetsköp sedan nischbanker trÀtt in pÄ marknaden. Med hjÀlp av tvÄ fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, LÀnsförsÀkringar Bank och FörsÀkring, Nordea, VÀrmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ de stÀllda frÄgorna. De fem bankerna som undersökts stÄr för sammanlagt 80 % av bolÄnemarknaden. Som utgÄngspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas intrÀde pÄ marknaden har bankerna fÄtt sÀnka sina krav pÄ grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fÄtt höja sin belÄningsgrad pÄ lÄn till fastigheter samt att de i vissa fall fÄtt sÀnka sina krav nÀr det gÀller sÀkerhet för lÄnet.

Bakgrund: De svenska företagens lÄnebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklÄn framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjÀrde kvartalet Är 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framstÀlls en bild dÀr regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskÀlla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrÄgas av Svenskt NÀringsliv.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utifrÄn institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsÀttningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förÀndrats sedan Är 2008.Genomförande: För att uppnÄ studiens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer pÄ företagsobligationsmarknaden.

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

SmÄföretagen Àr viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det Àr dÀr den störstaandelen nya arbeten skapas. SmÄföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sintillvÀxt och Àr dÀrför förpassade till externa kapitalkÀllor. Kunskapen kring kapitalstrukturen inya företag har dock varit begrÀnsad, dÄ de flesta studier har gjorts pÄ listade och etableradeföretag.Tidigare forskning visar att mÄnga av smÄföretagets finansieringsbeslut Àr relaterade tillföretagsledarens karaktÀrsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenÀgenhetoch mÄl. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida företagsledarens karaktÀrsdragpÄverkar den externa finansieringen i nystartade smÄföretag inom tillverkningsindustrin.Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och peckingorder-teorin Àr tillÀmpbara pÄ dessa företag.För att ge svar pÄ studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansielltgap samt olika karaktÀrsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för denempiriska undersökning som genomförts.