Sök:

Sökresultat:

1087 Uppsatser om Lćga betyg - Sida 42 av 73

Hur förhÄller sig praktiken till teorin? En undersökning av hur lÀrare och elever möts i litteraturundervisningen.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förÀndrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ lÀrarintervjuer och elevenkÀter. LÀrarintervjuerna har varit i fokus dÄ lÀrarna har Är av erfarenhet i och större inblick i Àmnet. PÄ sÄ sÀtt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna pÄverkas av idrotten över en lÀngre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar idrott och hÀlsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hÀlsa pÄverka elevernas koncentrationsförmÄga samt deras inlÀrningsförmÄga? RÀcker det att ha idrott & hÀlsa pÄ schemat för att det ska ha nÄgon effekt eller krÀvs det en viss mÀngd av det? Kan skolan pÄverka barnens hÀlsa genom idrott och hÀlsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott pÄ schemat höjs deras betyg i övriga Àmnen samtidigt som det ökade deras inlÀrningsförmÄga.

Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Urval eller utveckling? : en fenomenografisk studie av nio elevers och tvÄ lÀrares olika sÀtt att uppfatta bedömning inom matematikundervisningen

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

Varför vÀljer flickor bort matematik? : Om flickors matematikintresse pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

Vad sÀtter lÀrarna bertyg pÄ? : En undersökning kring bedömning i musikÀmnet i Ärskurs nio

?Vad sÀtter lÀrarna betyg pÄ? Àr en studie om bedömning inom Àmnet musik i Ärskurs nio.För att fÄ reda pÄ vad lÀrarna bedömer har vi valt att anvÀnda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer dÀr vi stÀller lÀrarnas svar mot forskning och lÀroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna fÄ ut mesta möjliga utifrÄn skolans resurser. Vi har tittat pÄ vad som krÀvs för att fÄ GodkÀnt i musikÀmnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns nÄgra hinder för att ge en rÀttvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och dÀrmed Àven det underlag lÀrarna tittar pÄ vid en bedömning. Under vÄr undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.

LÀrares uppfattningar om betygsÀttning av flickor och pojkar i idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrarnas uppfattningar om betygsÀttning för pojkar och flickor i idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr gjord pÄ intervjuer dÀr fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har gett sin syn pÄ hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen anvÀndes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förstÄelse av frÄgestÀllningarna. Semistrukturerad intervju anvÀndes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Underlaget motsvarar lÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor i södra Sverige.

Bidrar nationella prov i svenska till likvÀrdiga betyg?

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student?s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student.

Metoder för interaktiv systematisk validering av personal inom Àldreomsorgen

OFF-E Àr ett pÄgÄende projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det Àr ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensomrÄdet vÄrd och omsorg. Detta sker med utgÄngspunkt ifrÄn en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagslÀget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen Àr kartlÀggning, sjÀlvskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmÄl och komplettering av utbildningsinsatser.

Individuella programmet - för vem och till vad?En kvalitativ studie utifrÄn sex elevers beskrivningar

VÄr studie Àr en kvalitativ intervjustudie om hur elever pÄ det individuella programmet (IV) ser pÄ sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som pÄverkat dem att vÀlja IV och vilket som Àr deras huvudsakliga mÄl med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar pÄ IV i tvÄ olika kommuner har vi forskat inom omrÄdet. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar pÄ IV Àr varierande. Samtliga har haft inlÀrningsproblem och tidigare fÄtt specialresurser i grundskolan.

BetygssÀttning i idrott och hÀlsa : PÄverkar idrottsskador elevernas betyg?

Ökade krav pĂ„ flexibilitet i anstĂ€llningsformerna har lett till att begreppet anstĂ€llningsotrygghet Ă€r allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor Ă€r socialt stöd. Sambandet mellan dessa tvĂ„ variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan tvĂ„ olika aspekter av anstĂ€llningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, frĂ„n kollegor, chef och familj. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ ett stort svenskt redovisningsföretag.

De pedagogiska idétraditionernas grepp om den svenska skolan: om hur en polariserad skoldebatt tar sig uttyck i riksdagsmotioner och bland lÀrare i grundskolan

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna. Förslaget Àr en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som föresprÄkar ordningsbetyg finns Àven andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

De pedagogiska idétraditionernas grepp om den svenska
skolan: om hur en polariserad skoldebatt tar sig uttyck i
riksdagsmotioner och bland lÀrare i grundskolan

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna.

Syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov hos gymnasieelever

The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and VÀxjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement.

Kostens betydelse för kognitiv prestation : En enkÀtundersökning om kostens betydelse för elevers kognitiva prestationsförmÄga i skolan

MÄl: En god hÀlsa innebÀr att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, sÄ som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. MÄlet med studien Àr att undersöka om det finns en koppling mellan en nÀringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmÄga i skolan. Prestationen mÀtt i studieresultat. Metod: Studien Àr baserad pÄ en empirisk, kvantitativ enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ.

"DÄ skulle jag kunna gÄ i skolan varje dag, hela livet" : Gymnasieelevers uppfattningar av att kÀnna motivation i skolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sÀllan tillfrÄgas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna sjÀlva bör tillfrÄgas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem frÄn att kÀnna motivation i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ att mÄnga elever motiveras och lÀr för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats dÀr resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->