Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt..

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Mitt syfte med detta arbete var att nå kunskap hur en skola på Nya Zeeland arbetar med läs- och skrivsvårigheter. För att besvara syftet använde jag mig av frågeställningarna: Hur uppmärksammar pedagogerna att en elev har läs- och skrivsvårigheter? Vilka metoder använder pedagogerna när de arbetar med läs- och skrivsvårigheter? Jag ville också veta vad pedagogerna hade för tankegångar när det kom till ett programmet Reading Recovery, som används på många skolor på Nya Zeeland. Min studie gjordes på en skola på Nya Zeeland. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner då de arbetade med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien är att jämföra pedagogers och lärares syn på, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt är syftet att utifrån detta se vilka förutsättningar som skapades för barn och elever. Studien är kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lärare från en skola och tre pedagoger från en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes också som essentiellt för att kunna skapa en jämställd verksamhet.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem.

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen.

Syftet med vår rapport var att kartlägga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att få en bild av vad lärarna anser att tala matematik är. Undersökningen genomfördes på en skola i Haparanda hösten 2005 med elever från år 6-9 samt deras lärare i ämnet matematik. Vi har använt oss av enkätundersökningar och observationer för att få en helhetsbild av läget. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarna anser att det är viktigt att tala matematik men att undervisningens uppläggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har även kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälanav barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn sommisstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. Ivår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats viaanmälningar.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher.The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.