Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar..

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angående höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts på två skolor i årskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B är en större skola utan profil. Syftet med arbetet är dels att kartlägga elevers föreställningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med ämnet i skolan för att få en god lärandemiljö.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Syftet med vårt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhälsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhälsa för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrågas i en skola för alla. Resultatet i vår undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrågades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnåendemålen och den nationella proven..

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten. .

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken..

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturellundervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på enmångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvåra intervjuer.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan.