Sök:

Sökresultat:

1716 Uppsatser om Lättlästa texter - Sida 43 av 115

Att stimulera barns skrivlust: att sÄ ett litet frö

Syftet med vÄr undersökning var att se om man genom olika övningar kunde stimulera barns skrivlust. UtgÄngspunkten var att övningarna hade en mottagare och att skrivlusten var det viktigaste, inte skrivandet av en korrekt text. Skrivövningarna hade olika teman, bl.a. musik, sagor, drama och bilder. Undersökningen genomfördes pÄ en skola, dÀr undersökningsklassen bestod av 12 fjÀrdeklassare och 10 femteklassare.

LÀsinlÀrning i teori och praktik - vad sÀger forskningen och vilka metoder föresprÄkas i praktiken?

Syftet med examensarbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lÀrare anser om lÀsinlÀrning och de metoder som föresprÄkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring lÀsinlÀrning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att fÄ reda pÄ hur lÀrare arbetar och vilka metoder de föresprÄkar. De lÀrare vi intervjuat anvÀnder sig av de bÄda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid lÀsinlÀrningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lÀrarna anvÀnder Àr helordsmetoden, dock pÄpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda lÀsare.

- Vad ska vi lÀsa, Fröken? - en undersökning om hur pedagoger anvÀnder skönlitteratur för att frÀmja lÀs- och skrivinlÀrningen

Uppsatsen behandlar skönlitteraturens anvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen. Syftet med den kvalitativa undersökningen Àr att se i vilken omfattning ett antal pedagoger anvÀnder sig av skönlitteratur i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Undersökningen baseras pÄ sex kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika skolor. Syftet Àr att undersöka om man i praktiken anvÀnder sig av skönlitteratur för att frÀmja lÀs- och skrivinlÀrningen vilket den av oss refererade litteraturen i uppsatsen föresprÄkar. Litteraturen framhÄller vikten av att arbeta med skönlitterÀra texter för att frÀmja lÀs- och skrivinlÀrning.

En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv

AbstractTitel: ?En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv? NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Beatrice Engman Handledare: Anna Edin Datum: 2014-05-27 SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrÄn tvÄ olika men dock sammanhÀngande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill sÀga hur medierna rapporterar och ?berÀttar? om henne samt dels att analysera hur Beyoncé sjÀlv iscensÀtter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man sÀga, att dessa tvÄ dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, dÀr Àven det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra.Den metod jag valt för att besvara mina frÄgor Àr en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgÄtt frÄn Norman Fairclough.

Svarta ögon och lÄnga naglar : hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade lÄngfilmer framstÀlls visuellt, vilka attribut som Dinsey anvÀnder sig av för att visa att nÄgon Àr ond. Observationerna utförs pÄ 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis fÀrgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns Äterkommande visuella utmÀrkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klÀdval och fÀrger som skaparna av Disney anvÀnder sig av för att portrÀttera en ond karaktÀr och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram sÀrskilda fysiska attribut som onda Àr att mÀnniskor som i realitet ser ut sÄ kan sÀrbehandlas negativt..

Elevens upplevelse i fokus : Gymnasieelevers tankar kring skriftlig lÀrarrespons i svenska

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lÀrarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas sjÀlvbild och fortsatta skrivutveckling. För att fÄ sÄ bred bild som möjligt av fenomenet anvÀnde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever pÄ gymnasiet med en spridning frÄn första till tredje Äret. Jag fann att eleverna vill ha respons pÄ sina texter. De lyfte fram den lÀrande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Krisen kommer! - En analys av uttalanden för att förhindra att en förtroendekris uppstÄr

Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstÄr i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras anvÀndningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjÀlp av dialogisk analys av transkriberingarna av tvÄ avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade pÄ kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgÄngspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska hÀndelsens anstötlighet. Detta resultat överensstÀmmer inte med vad aktuell forskning inom omrÄdet rekommenderar vid den typ av kris som Àr aktuell för denna studie. .

Mellan A-traktor och skönlitteratur : Didaktiska metoder i undervisningen

The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils? lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress? research, Diana Laurillard?s book and Christina Olin-Scheller?s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting.

LÀsförstÄelse pÄ nationella provet : Vilken lÀsförstÄelse krÀvs för att uppnÄ betyget E i Ärskurs 9 jÀmfört med betyget G?

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Talar mallarna klarsprÄk? : En undersökning av begripligheten i textmallar pÄ ett miljökontor.

SammandragSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

Är detta en lĂ€rare? LĂ€raren som ledare och auktoritet frĂ„n det moderna till det postmoderna samhĂ€llet

En studie i förestÀllningen om lÀraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lÀrarrollen i historiska nedslag frÄn 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra vÀrldskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet Àr att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förÀndrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lÀrande. Har lÀrarrollen förÀndrats tillrÀckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sÀgas representera röster frÄn verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lÀrarrollen leder fram till en diskussion kring lÀrarrollens behov av en förÀndring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

I verktygens vÀrld : En studie av textförfattarverktyg

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Betydelse av text och uttryckssÀtt för minnesförmÄga och emotion

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i minnet hos mottagaren och vad som vÀcker emotioner Àr frÄgor som den hÀr studien vill söka svar pÄ. Ett bekvÀmlighetsurval har anvÀnts och deltagarna har lÀst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkÀt. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck Àr beroende pÄ om vi ska lÀsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmÄga noterats.

Döva och hörselskadade elevers lÀsförstÄelse och lÀslust : En intervjustudie med lÀrare och elever i specialskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare kan utveckla lÀsförstÄelse och lÀslust hosspecialskolans elever. Den metod som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fyra svensklÀraresom arbetar pÄ specialskolan, en förskollÀrare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbÄde lÀrare och elever upplever att samtal och höglÀsning stimulerar lÀsförstÄelsen. Deupplever Àven att lÀslust vÀcks genom den nyfikenhet som lÀraren kan skapa hos eleverna dÄhan/hon pÄ ett spÀnnande sÀtt berÀttar om handlingen i en bok.

Sagan om Rescuerunner hur corporate storytelling kan förbÀttra marknadskommunikationen pÄ Rescuerunners hemsida

Titel: Sagan om Rescuerunner ? hur corporate storytelling kan förbÀttra markandskommunikationen pÄ Rescuerunners hemsidaFörfattare: Elin DahllövUppdragsgivare: Safe at SeaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitetTermin: VÄrterminen 2013Handldare: Orla VigsÞSidantal: 56Antal ord: 16 075Syfte: Att ta reda pÄ hur corporate storytelling kan stÀrka varumÀrketMetod: Kvalitativ bild- och textanalysMaterial: Texter och bilder frÄn www.rescuerunner.comHuvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framstÀlls som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte Àr uppenbara vid första anblicken, kan tjÀna pÄ att anvÀnda sig av corporate storytelling. FrÀmsta anledningen till detta Àr att produkten blirmer lÀttillgÀnglig och lÀttare kan förklaras. IstÀllet för att nÀmna en massa teknisk information och data, kan man berÀtta en historia om hur det fungerar och vad det innebÀr i verkligheten..

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->