Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för boksamtalets betydelse.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra.

Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ?Fourth Generation Warfare? (4GW) ur två perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap.Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet.Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som används av Lind är ovetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som vetenskaplighet.

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden ? publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande.Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur tre pedagoger använder sig av skönlitteratur i undervisningen i Svenska som Andraspråk och vilken betydelse de menar att skönlitteraturen har för dessa elever men också hur pedagogerna väljer de skönlitterära texter de använder i klassrummet. Med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter och tre kvlitativa intervjuundersökningar har jag försökt besvara min frågeställning. Min undersökning har inte gett mig någon generell bild av hur pedagoger i allmänhet arbetar med skönlitteratur i andraspråksundervisningen, men jag har insett att det inte finns ett sätt som är bättre eller sämre än det andra. Man måste jobba utifrån sig själv och sina förutsättningar. Pedagogerna menar att genom skönlitteraturen får eleverna det innehåll som de behöver kognitivt, men på ett mindre komplext språk än i traditionella läromedel. Pedagogernas huvudmål med allt arbete de gör med skönlitteratur är förståelse..

Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, där det är över hälften av bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

Uppsatsen beskriver vilka bilder av människor medpsykosdiagnoser som boendepersonals praxis tycks bära på latent närde rekonstrueras inom spänningsfältet mellan psykiatrireformen ochJacques Lacans syn på psykosen. Spänningsfältet ställs upp genomnedslag i psykiatriutredningen och Lacans mest centrala texter påområdet och appliceras sedan på de praxisbeskrivningar som sexsemistrukturerade intervjuer med boendepersonal genererat.Resultatet visar att boendepersonalen tenderar att inta enkomplementär roll i relation till de boende, en roll som tycks vila påantagandet att människor med psykos inte kan ses som tillräkneliga,och som syftar till att resocialisera den boende till samhället. Vidareframkommer en polariserande praxis vilket tolkas som att personalenhar ett latent antagande om att den psykotiske ?i grunden? fungerarpå samma sätt som dem själva..

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland.Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget.Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen.

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

Följande analys är baserad på en undersökning med 14 informanter och ämnar synliggöra vad svensklärare fokuserar på i sina bedömningar av elevtexter i svenskämnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och språkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger på språkformella aspekter. Det framkommer också att avancerade texter får mer precis bedömning medan sämre textkompositioner får mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftspråksutveckling utifrån Lev Vygotskys teorier. Därefter diskuteras hur bedömningspraktiken påverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sådana tekniker kan förväntas ge..

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.