I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hÀnsyn till anvÀndbarheten för slutanvÀndarna vid utvecklingen av ett sÀkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie pÄ tvÄ företag som utvecklar sÀkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vÄr fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom MÀnniska ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om sÀkerhetskritiska system.

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Denna kandidatuppsats undersöker hur user experience kan frÀmjas i ett adaptivt talbaserat system i en fordonskontext. Att undersöka och involvera user experiencei adaptiva talbaserade system Àr i synnerhet viktigt i denna kontext dÄ den primÀra sysslan, att köra, bör störas sÄ lite som möjligt. Ett adaptivt system ger möjlighet att effektivisera interaktion och ett talbaserat system lÄter föraren fokusera pÄ trafiken.Genom att undersöka existerande teori och utföra empiriska undersökningar i form av anvÀndartester genom Wizard of Oz-tekniken och intervjuer har vi skapat designoch dialogexempel. Dessa förslag kan frÀmja user experience och pÄ sÄ vis bidra till att den interaktion som sker Àr effektiv och behaglig. .

Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur smÄ barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners pÄ förskolan. I studien deltog tvÄ smÄ pojkar (2;4 och 4;3 Är) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat sprÄk. De filmades pÄ förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och Äterkommande mönster i samtalen pÄ ett detaljerat plan med hjÀlp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlÀtta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

Syftet med studien har varit att se hur smĂ„ barn samspelar dĂ„ de saknar ett verbalt sprĂ„k. Undersökningen gick ut pĂ„ att studera barns samspel samt att hitta faktorer som pĂ„verkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och hĂ€ndelser. Detta för att sedan kunna hitta sĂ€tt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lĂ€gger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsĂ€ttning för social utveckling. Även förskolans lĂ€roplan trycker pĂ„ vikten av att barn fĂ„r samspela och utvecklas socialt.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andrasprÄk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas sprÄkliga kompetens, metasprÄkliga medvetenhet och deras förmÄga till interaktion. För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi elev- och lÀrarobservationer samt elev- och lÀrarintervjuer. Resultatet frÄn undersökningen gÀllande elevernas interaktionsförmÄga visade pÄ stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelÄg inom sprÄklig kompetens och metasprÄklig medvetenhet. NÀr det gÀllde likheter i arbetssÀttet var dessa litteraturval och att lÀrarna utgick frÄn elevernas personliga lÀsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och Äsikter.

MÀnniskor med kognitiva svÄrigheter Àr en bred mÄlgrupp med varierande problematik. Forskning om mÄlgruppen finns och intresset för mÄlgruppen har ökat. FörÀldrar med kognitiva svÄrigheter finns dÀremot inte omnÀmnda i nÄgon större utrÀckning i forskningen. Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som fokuserar pÄ förÀldrar med kognitiva svÄrigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism.