This paper explores the interaction of children with language impairment (LI). The present essay is a conversation analytic study of child-child and child-therapist dyads. The aim was to explore in what ways children with LI reach common understanding. Another purpose was to investigate if there are differences in interaction between dyads with children with LI and dyads with children with LI and speech language therapist. Seven children, three girls and four boys, with LI participated in the study.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss smÄbarnförÀlders mötesplats. Mötesplatsen som studeras Àr öppen för bÄda könen men dÀremot Äterspeglas endast det kvinnliga perspektivet dÄ informanterna enbart Àr kvinnor.I denna studie Àr kÀllmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna komma Ät en mer komplicerad tolkning och inte bara en mÀtning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jÀmförs.

I föreliggande uppsats observeras tvÄ SFI-studerande pÄ sina respektive praktikplatser, en skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen Àr att beskriva och analysera nÄgra kommunikativa situationer som SFI-praktikanter kan stÀllas inför och bör behÀrska pÄ sina praktikplatser. Jag frÄgar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs pÄ praktikplatsen och vilka situationer som bereder dem mest svÄrigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats pÄ Àr bra praktikplatser ur sprÄkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som pÄverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade pÄ en grundskola stÀlldes inför mÄnga skiftande kommunikativa situationer och ocksÄ ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krÀvdes.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivÄbestÀmma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta omrÄde var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att vÀljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades anvÀnde sig avsÄvÀl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrÄn kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan pÄverkas av sÄvÀl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen Àr förtroende, osÀkerhet respektive sÀkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestÄende av revisorer frÄn Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsÀttning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet pÄ förskolan. Vianser att det Àr viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor pÄ löpandeband och inte tar tillfÀllet i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vÄr studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmÄ barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer pÄ skötbordet pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Sverige.De frÄgor vi stÀllt oss Àr ?samtalar pedagoger med barnet pÄ skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om pÄ skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger pÄ skötbordet??Metod: UtgÄngspunkten i studien Àr hermeneutisk och vi har anvÀnt oss av enkvalitativ metod. VÄrt redskap i studien Àr observation dÀr vi anvÀnt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

This thesis is concerned with political mobilization and the construction of a collective andsocial identity. The main purpose of the study is theoretical which emphasize their interaction.In order to do this I study the two phenomenons by seeing them as cases of each other. Wecannot understand one of the two phenomenons without taking into account the other as well.In addition, the secondary aim of my thesis is empirical. I use the political transformationduring the 70th and 80th on the eastern seaboard of Nicaragua to relate my theoretical analysisof political mobilization and the construction of identities. Nicaragua will provide mytheoretical analysis with new insights.

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England pÄ 1960-talet upptÀckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras nÀrstÄende och sÄg ett behov av att ha familjen och de nÀrstÄende involverade i patientarbetet. För att svÄrt sjuka och döende patienter och deras nÀrstÄende skulle fÄ en vÄrd som inkluderade flera dimensioner krÀvdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mÄl, bÀsta möjliga livskvalitet. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra nÀrstÄende delaktiga inom palliativ vÄrd. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Skolans styrdokument stÀller krav pÄ att lÀrare och elever ska anvÀnda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslÄngt lÀrande. Syftet Àr att analysera interaktionen mellan lÀrare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin Àr insamlad genom video-observationer och studien Àr öppen och kvalitativ. Empirin bestÄr av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin Àr analyserad utifrÄn EMA-modellen, som bygger pÄ idéer frÄn John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av lÀraren eftersom att det Àr lÀraren som styr över talutrymmet, men Àven vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

Bakgrund: Stroke Àr en av de mest förekommande sjukdomarna i vÀstvÀrlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression Àr den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och Àr underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken pÄ depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi anvÀnt Àr en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi anvÀnt oss av Àr en innehÄllsanalys baserad pÄ Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..