Denna studie visar hur kÀrlekspar skiljer sig i interaktion och presentation av relationen/partnern pÄ socialamedier. Skillnaderna tycks bero pÄ att mÀnnen och kvinnorna interagerar utifrÄn förestÀllningar om maskulinitet och femininitet. Studien visar att kvinnorna Àr mer aktiva Àn mÀnnen pÄ sociala medier, samt att de uttrycker ett större behov av att presentera relationen online. De tolkas dÀrför i enlighet med den rÄdande genusordningen som relations-orienterade i sin interaktion. MÀnnen framstÄr som oberoende och autonoma i deras anvÀndande av sociala medier och tycks inte visa nÄgot intresse för att presentera relationen.

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

Beröring Àr, efter att lÀnge ha varit ganska förbisett, numera ett vÀxande forskningsomrÄde inom förÀlder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmÄgor, och kanske sÀrskilt för sprÄkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förÀlder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förÀlder-barn dyader. Inspelningar av fyra förÀlder-barn-par i Ätta filer, tvÄ filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, tvÄ flickor och tvÄ pojkar, var vid första inspelningstillfÀllet 3 mÄnader gamla och vid andra 6 mÄnader.FörÀlderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv pÄ vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjÀnstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen Àr bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer dÀr resultatet grundar sig pÄ information frÄn personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter frÄn personalen om hemtjÀnstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man gÄr tillvÀga för att fÄ en fungerande kommunikation.

Interaktion Àr det komplexa samspel mellan interaktörer dÀr meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översÀtta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsÀttning och deras förÀldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment Àr hÀmtat frÄn studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas pÄ tvÄ interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förÀlder) före och efter genomgÄngen förÀldrakurs för att utvÀrdera ominstrumentet Àr anvÀndbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehÄller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.

Studien utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jÀmföra beteende och social interaktion i tvÄ olika krogmiljöer. FrÄgestÀllningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppssprÄk och umgÀnge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext anvÀnds observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning dÀr hÀndelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer anvÀnder sig av kroppssprÄket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstÄnd personer hÄller till varandra. Fokus ligger Àven pÄ hur personer anvÀnder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och Àven den rÄdande normen kring utseende.

Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Personer med afasi fÄr sin sprÄkförmÄga nedsatt pÄ flera olika sÀtt vilket kan försvÄra för dem att delta i samtal. De kan dÄ anvÀnda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sÄdan strategi Àr skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi anvÀnder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgÄtt frÄn videofilmer dÀr en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

Eventföretagen har en positiv instÀllning till relationsmarknadsföring och tycker att de anvÀnder sig av den. De marknadsför sig pÄ ett ungefÀr likadant sÀtt genom de kanaler som Àr skilda frÄn kanaler som anvÀnds vid transaktionsmarknadsföring. Det som kÀnnetecknar implementeringen av relationsmarknadsföring Àr företagets attityd till relationer med sina kunder och samarbetspartners samt förstÄelsen av vilken roll kommunikation och interaktion spelar i deras arbete..

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.

I mÄnga utvecklingslÀnder finns en begrÀnsad tillgÄng pÄ utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta Àven en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för tvÄ deltagare med cerebral pares pÄ ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie Àr att genom intervention studera och utveckla de i mÀtsituationerna responsiva talakterna att pÄkalla uppmÀrksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfÀrda samt upprÀtthÄlla och avsluta interaktion. Detta sker med hjÀlp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfÀrda, liksom mer och mindre för att upprÀtthÄlla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av tvÄ interventionsperioder, bestÄende av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor Àr en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lÀrande pÄ LUMA-GIS: MastersŽProgramme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det Àr en helt nÀtbaserad utbildning som Àr designad att vara flexibel vad gÀller studietakt, innehÄll, material och arbetsformer och studenterna vÀljer sjÀlva om och pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lÀrare i kursens diskussionsforum online. Studien Àr empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstÄ och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv pÄ lÀrande och interaktion i online forum.

The work aims to problemize and increase the understanding for the new labour market's flexible organising. By using Elias and Scotson's theory, the new organisational form of hiring doctors in healthcare will exemplify the developments taking place with many temporary jobs and how it affects the intrinsic structure of a work to be studied. The essay will focus on examining how the interaction affected between established nurses and new temporary doctors given the new form. How the interaction of the recently established group possesses a higher social-, economic- and cultural capital than the already established working group? The method is a qualitative study with three long and deep semi-structured interviews.

Den hÀr uppsatsen vÀnder sig till dig som Àr intresserad av betydelsen av interaktion för lÀrande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgÄngspunkt i att elever lÀr genom att interagera med varandra sÄvÀl som med lÀraren och förmedlingspedagogik har inte lÀngre en framtrÀdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lÀrande. I lÀroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lÀrarens uppdrag Àr att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmÄga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlÀrande och relationell pedagogik som olika sÀtt att förhÄlla sig till interaktion för lÀrande. Reflektionens betydelse för lÀrande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lÀrares tysta kunskap.