SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det stÀlldes frÄgor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck nÀr barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frÄgor som stÀlldes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjÀlp av videofilmning i situationer dÄ barnen i första hand organiserade sin verksamhet sjÀlva. Förhandlingssituationer som för en utomstÄende vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter dÀr barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes Àven med tanke pÄ att exemplen skulle ge sÄ mÄngfasetterade perspektiv som möjligt pÄ hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Autism Àr ett livslÄngt handikapp som stÀller stora krav pÄ familj, skola, sjukvÄrd samt övriga personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vÄrdare behöver medvetandegöras om sina förestÀllningar eftersom dessa styr bemötandet. MÄlet för behandlingen Àr mÄlmedveten trÀning eftersom förmÄga till social inlevelseförmÄga mer eller mindre saknas hos sÄvÀl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att frÀmja utvecklingen av barn med autism, samt vilken pÄverkan dessa metoder hade pÄ barn- vÄrdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanstÀllning av ett specificerat forskningsomrÄde/Àmne. Resultatet visade pÄ att vÄrdare som anvÀnt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbÀttrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik pÄverkades barnen med autism pÄ olika positiva sÀtt.

Generellt kan sÀgas att det alltid finns ett spel och en relation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare, respektive bestraffare och den straffade. Detta framkommer tydligt i fÀngelsemiljö. TvÄ centrala begrepp i diskussionen om kriminalvÄrd Àr vÄrd och straff. Ofta framstÀlls dessa tvÄ som varandras motsats och som existerande oberoende av varandra. Man talar ofta om att döma nÄgon till det ena eller det andra och tÀnker inte sÀllan i termer av Äteranpassning respektive vedergÀllning.Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga begreppen vÄrd respektive straff.

Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnÀrliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populÀrkultur. Fokus ligger pÄ aktörer inom populÀrkulturen som anvÀnt sig av konstnÀrliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spÄrar ljudkonstens historiska bakgrund och frÀmst de förlopp som bidragit till att det Àr en grÀnsöverskridande konstform. Den populÀrkulturella konstvÀrldens etablering som en social organisation dÀr konstnÀrlig verksamhet Àr möjlig undersöks..

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att strÀva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har ocksÄ, tillsammans med förÀldrar, ett ansvar för elevernas sjÀlvkÀnsla. En utgÄngspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap Àr en förutsÀttning för att elevers sjÀlvkÀnsla ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt och att sjÀlvkÀnslan Àr lika viktig som Àmneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers sjÀlvkÀnsla utvecklas under skoltiden Àr hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lÀr sig elever vilket vÀrde de har för andra mÀnniskor, vilket formar deras sjÀlvkÀnsla.

Rapporten syftar till att ge svar pÄ hur trÀdgÄrdsparker i södra Sverige kan anvÀnda sig av upplevelsemarknadsföring för att kunden ska fÄ en positiv upplevelse av besöket. Resultatet utgÄr frÄn bÄde litteraturstudie och empirisk data frÄn intervjuer. För att ett företag ska kunna iscensÀtta upplevelser som vÀcker engagemang mÄste erbjudandet anpassas vÀl till mÄlgruppen. Deltagandet kan ske aktivt eller passivt och bör inkludera alla de fyra aspekterna underhÄllning, utbildning, estetik och eskapism för en positiv upplevelse samt att hÀndelsen har ett klimax.I dagens samhÀlle konsumerar vi inte bara för att tillfredsstÀlla vÄra grundlÀggande behov utan ocksÄ för att visa vÄr identitet. Vilka hÀndelser som vi vÀljer att engagera oss i illustrerar de vÀrden vi vill bli förknippade med.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och i vilken utstrÀckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsÀttningar tas tillvara i tvÄ mÄngkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsÀttningar flersprÄkiga elever har enligt lÀrare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrÄn det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmÄlslÀrare, andrasprÄkslÀrare och ÀmneslÀrare och hur den ser ut? Vilka Àr skolledningens tankar kring mÄngfalsarbete?Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, enligt vilket allt lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra mÀnniskor. Under vilka förhÄllanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, sprÄks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrÄn ett interkulturellt perspektiv Àr undervisningen gynnande för flersprÄkiga elever.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i Ärskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat pÄ de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrÄgasÀttande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion pÄ en skola. Avslutningsvis behandlar Àven studien frÄgan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i sÄ fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lÀrare bÄde orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nÀmnda tema pÄvisar studien flera exempel pÄ interaktionella praktiker som Àr genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrÄgasÀttande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utstrÀckning Àn flickor, vilket kan tÀnkas vara en interaktionell praktiker som Àr genusnormerande. Studien pÄvisar Àven hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig frÄn kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mÀngder av information sÀnds, i höga hastigheter. Detta flöde mÄste vi lÀra oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bÀr med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi mÄste anpassa grÀnssnitt efter anvÀndaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmÀngder. Vi mÄste utveckla system som gör mÀnniskan mer effektiv vid anvÀndande av grÀnssnitt. För att anpassa grÀnssnitten efter anvÀndarens behov och begrÀnsningar krÀvs kunskaper om den mÀnskliga kognitionen.

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

Sedan en lÄng tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans vÀrld och mÄnga anser att den Àr ett bra hjÀlpmedel att anvÀnda sig av i undervisningen. SÄ dÀrför vÀljer mÄnga skolor numera att koppla ihop datorn med den sÄ kallade digitala skrivtavlan för att pÄ ett nytt sÀtt komma Ät och skapa lÀrande. Skolan har som uppdrag frÄn olika hÄll, men framför allt ifrÄn Lgr 11 att de har i ansvar att lÀra eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte mÄnga studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning frÄn andra vÀrldsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta nÀrmare pÄ de relationer och interaktioner som sker och uppstÄr vid anvÀndandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förstÄelse vid inlÀrning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan rÀknas in i.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur nÄgra pedagoger i sin praktik anvÀnder och uppfattar de tre framgÄngsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lÀrandemiljö. Dessa framgÄngsfaktorer Àr pedagogens etiska förhÄllningssÀtt, organisatoriska förmÄga samt förmÄga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gÀller att skapa och medverka till goda lÀrandemiljöer. Pedagogen Àr verkligen dirigenten för goda lÀrandemiljöer..

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i vÀrldsekonomi och politik, vill fler och fler mÀnniskor i hela vÀrlden lÀra sig kinesiska. Det kinesiska sprÄket har ett totalt annorlunda skriftsystem Àn vÀsterlÀndska sprÄk, vilket kan göra det mycket svÄrt för vÀsterlÀnningar. Hur kan inlÀrningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvÀrdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlÀrningen av kinesiska för svenska elever. MÄlet Àr att Ästadkomma ny kunskap i forskningen om inlÀrningen av kinesiska som frÀmmande sprÄk..

Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur vÄld och hot hindrar utförandet av en framgÄngsrik vaktroll. Metoden vi har anvÀnt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med Ätta ordningsvakter. Studiens resultat tyder pÄ att yrkes? och privatlivet utgör tvÄ separata sfÀrer.

In musikklasser (a special musical training which focus on choral singing is offered in the Swedish compulsory school from the age of ten until the age of sixteen) teachers are working in a tradition where conventions relating to singing with children have developed in accordance with the Swedish choral tradition. In these classes, students are trained in large groups, usually around 30 students in one class. Furthermore, one teacher and 60 students is also frequent in schools with two or more parallell grades. In a large choir group, students develop their skill in choral singing, which includes the development of general musical knowledge as well as the development of the individual singing voice of each student in order for the choir to be able to interpret and perform music with a communal musical expression. Thus, the complexity in this teaching and learning setting places high demands on the choir teachers? ability to use appropriate teaching and learning strategies in order to develop the specific musical skill required in a choir.In this study, two choral teachersÂŽ interaction with their choir class were investigated.